Åldersnoja

3 Sep

3 september 2005

I somras fyllde jag 40 och ibland slår det mig att jag biologiskt sett är vuxen. Jo, så måste det trots allt vara. Men jag har svårt att tro det, så som jag fjantar runt i tillvaron. I min hjärna är det lika fullt med tokiga, tramsiga, fnissframkallande tankar som för 30 år sedan, tycker jag. Ett av de få tillfällen då jag lyckas mobilisera någon slags ”vuxen-jag” är väl i interaktion med min sexåring. Tur att jag åtminstone klarar av det! Ibland ser jag mig omkring i vårt hus och tänker att wow, det här ser ju ut som ett riktigt, förnuftigt ”vuxen-hem” (i motsats till nån slags Villa Villerkulla-installation) ? är det verkligen jag som lyckats möblera så här förståndigt? Jaja, min make (herregud, jag är GIFT också) har i och för sig haft ett finger med i spelet, men ändå…

Nä, nu går det alldeles runt i skallen på mig! Tror jag får lugna ner mig med någon aktivitet som passar min mentala ålder – som att slänga mig på soffan, äta för mycket godis och kolla på tecknad film?tills den här attacken av ”stora tankar” går över…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: