Arkiv | juli, 2011

Tankar kring tragedin i Norge

25 Jul

En sak har jag fäst mig vid under gångna dagars rapportering kring de fasansfulla händelserna i Oslo och på Utøya. Och jag syftar nu på svenska medier och andra svenska kommunkationskanaler.

Nämligen. På Facebook, på bloggar och som kommentarer på nyhetsartiklar förekommer en reaktion som jag inte förstår alls. Nämligen när människor skriver ”jag kan inte fatta det”, ”vilken fruktansvärd chock”, ”det går bara inte att ta in” och liknande. Relaterat till att det som har hänt, det har hänt här i Skandinavien.

Förlåt, men hur menar ni? Jag begriper ingenting alls. Varför skulle detta inte kunna hända i Skandinavien?

Galningar, hat, ondska och extrema politiska värderingar finns överallt. Därtill lever vi en global värld, där människor som inte är riktigt friska har oändligt lättare att sporras och inspireras av likasinnade än före parabolantennernas och Internets intåg.

För egen del är jag inte mer chockad över det som hänt i Norge, eller mer förvånad, än när oskyldiga människor mejas ner i Mumbai, när kamikaze-piloter flyger in i skyskrapor i New York eller när någon missförstådd individ skjuter skolelever i Columbine. För att bara ta några exempel.

Sedan identiteten på gärningsmannen i Norge blivit känd fortsätter kommentarer av den typ jag ovan beskrivit att publiceras. En del kommentatorer verkar också chockade över att denne gärningsman faktiskt var norrman. Inte heller denna reaktion kan jag förstå.

Varför är det så chockerande att gärningsmannen var norrman? Vad grundar sig en sådan inställning på?  Fundera gärna på det en stund.

Själv är jag övertygad om att människor är sig lika. Världen över. På gott och ont.

I alltför många gånger ont.

Annonser

Likt en letargisk amöba

8 Jul

Om nu någon till äventyrs skulle undra…så kan jag meddela att jag lever än.

Men jag tar det VÄLDIGT lugnt.

De första dagarna i Sverige gick jag nog ut lite väl hårt. Tyckte jag skulle fiffa hela trädgården på studs, sortera gammalt bråte, hinna träffa kompisar, plita på min berättelse, hålla igång med träningen och XX andra projekt. Och riktiga kvinnor låter sig väl inte stoppas av jetlag?!?

Efter några dagar gick jag ner i dvala. Kanske inte helt, men nog var det lite av letargisk amöba över mig.

Nu är jag igång igen, fast på en trivsamt lagom nivå. Pysslar en stund med ditten och datten, lägger mig sedan en stund på sängen och läser Håkan Nessers senaste. Alternativt vegeterar en stund framför mitt nya favoritprogram Frisörakuten. Eventuellt med något trevligt tilltugg som sällskap. Något som man inte kan lägga vantarna på i Shanghai. Såsom jordnötsringar eller en tunnbrödsrulle med räksallad.

Jag har på gång att skriva ett svavelosande inlägg om en av de företeelser jag gillar MINST i Sverige. Men jag måste samla lite mer material först. Den som väntar på något gott, people… 😉

Nu är det dags för en dejt med Nesser igen, känner jag.

Må gott!

%d bloggare gillar detta: