Arkiv | juli, 2007

Love mode

31 Jul

Hej alla bloggläsare! Idag ska vi prata popmusik. Men inte vilken popmusik som helst, utan koreansk pop. Eller k-pop som det heter bland oss seriösa entusiaster 😉

Sedan jag återvände till Sverige har jag haft en obetvinglig lust att lyssna på k-pop stup i kvarten. Köpte med mig ett tiotal skivor innan jag lämnade Seoul, med olika artister, och de sliter på cd-spelaren nästan jämt. K-pop skiner ju inte direkt med sin närvaro i de svenska butikshyllorna, så framöver blir det väl till att beställa via yesasia.com.

K-pop inrymmer väl de mesta smakriktningar. Hjärta och smärta-ballader förekommer som omistliga inslag i de flesta storstjärnornas repertoarer (koreaner är rätt mycket för hjärta och smärta överhuvudtaget), men i övrigt hittar man allt från indiepop och hip-hop till disco, R&B och tuggummipop.

En av mina stora favoriter är kooolossalt koooooola Clazziquai Project, som friskt ägnar sig åt att blanda allt från jazz och house till elektroniskt. Det är mild musik som rinner in i min hjärna lika lätt och njutningsfullt som en jättemjukglass rinner ner i min åttaårings mage. Det är musik man blir vänligt stämd, harmonisk och småglad av.

Här bifogar jag ett youtube-klipp till underbara ”Love mode”. Videon med grisarna är också helt i min smak!

Annonser

Tron försätter berg (hoppas jag)

29 Jul

I morgon bitti kör maken ner till Düsseldorf; han börjar sitt nya jobb den 1 augusti och vill vara på plats någon dag innan.

Jag har beställt vrålbilliga, ej ombokningsbara flygbiljetter till dottern och mig, vi åker ner den 7 augusti.

Nu visar det sig att vår container från Korea kommer tidigare än väntat. Kanske redan den 5 augusti. Vilket innebär att maken i så fall får ta sig an inflyttningen. (Vi kan ju inte boka om flygbiljetterna.) Med allt vad det innebär av att dirigera flyttgubbar hit och dit när de kånkar in möbler och packar upp. Hehe.

Grejen är att vi inte är helt hundra på hur utrymmena är i huset. Vi har ritningarna, men vi skulle naturligtvis ha tagit kort också, när vi var på plats. Så genomtänkta var vi inte.
Så det kan bli hur spännande som helst. Vi TROR att vi har någotsånär koll på läget. Vi TROR till exempel att det till vissa delar är fullhöjd i samtliga rum på ovanvåningen, inte bara sluttande snedtak. Vilket leder till att vi TROR att vi kan få plats med några bokhyllor (vi har MÅNGA bokhyllor…) där. Sen TROR vi en massa annat om en massa andra möbler också.

Hrrrmmm.

Det känns tryggt att veta att vi har en rejält tilltagen källare, om utifall att våra eminenta beräkningar (läs: vilda gissningar) i fråga om inredningen är helt bort i tok…

Gruff

26 Jul

Jag är inte riktigt mitt vanliga sprudlande jag, det får nog erkännas.

Dels tror jag det är vädret. Jag har inte haft möjlighet att bada utomhus en enda gång denna sommar. Utom i dotterns lilla plaskpool i trädgården, men det räknas inte tycker jag. Och så vill jag använda mina piffiga sommarkläder från Korea utan att frysa.

Dels är det avsaknaden av tillförlitligt bredband. Enligt Telia är det en telestation som har brutit samman, de har försökt laga den i omgångar men inte riktigt fått till det. Jaha. Allt jag kan säga är att det inte är så himla jättekäckt när man behöver bredbandet för sin yrkesmässiga verksamhet. Och förmodligen hjälper det inte att byta operatör, de andra är ju beroende av de här telestationerna.

Morr.

Nåväl. Igår eftermiddag fungerade det utan avbrott, och idag verkar jag också kunna använda det. Kanske är det äntligen fixat nu.

Under dagen ska min nya laptop levereras. Hurraaaaa! Det blir kul att sätta sig med den, installera program och ha sig. Och förundras över hur oerhört mycket bättre den är än min gamla (i bästa fall).

Till dagens ljuspunkter hör även att jag upptäckt att det finns två koreanska restauranger i centrala Düsseldorf.

Tur att livet har sina ljuspunkter.

Paraply eller parasoll

23 Jul
23 juli kl. 20:54

I detta, det oberäkneliga sommarvädrets tidevarv, klämmer jag till med en väderrelaterad bild.

I Korea är det aldrig fel med tillbehör som de på bilden. Naturligtvis skyddar man sig med paraplyer när det regnar. Ibland även om det snöar. Men när solen strålar, däremot, då kastar sig koreanerna inte ystert ut i UV-strålningen som vi skandinaver, utan begagnar sig av vackra parasoller för att skydda sig.

Det är skillnad på paraplyer och parasoller. De förstnämnda brukar – åtminstone i Korea – vara tillverkade i mörkare färger. Antingen är de enfärgade eller så har mer eller mindre diskreta och geometriska mönster. Parasollerna däremot, de kan gärna vara skira, kanske smyckade med spets, volanger och mönstrade med små söta blommor, fjärilar eller liknande. Antingen är de pastellfärgade eller tillverkade i lite starkare, men glada färger.

Bilden tog jag i början av juni i Seoul. Nytt för säsongen tycks vara parasoller i svart, vilken chock! Men de är åtminstone volangprydda…

Ekonomi och strategi och sånt

20 Jul

Vi avnjuter en solig fikastund i lilla trädgården, maken, åttaåringen och jag.

Av någon anledning kommer samtalet in på vad maken och jag gjorde på somrarna när vi var barn. Tja, det blev ju utflykter, kanske tivolibesök, bad, någon utlandsresa och så besök hos släktingar.

Maken avslöjar för vår dotter att de där släktbesöken inte alltid var så hejdlöst roliga. Ville det sig illa hamnade man ju någonstans där det inte fanns några andra barn, och då fick man sysselsätta sig själv. Ibland kunde det bli lite småtrist.

”Och dom vuxna, dom satt väl och pratade mest hela tiden”, säger dottern.

Maken tillstår att så var fallet.

”Det verkar som om vuxna tycker mycket om att sitta och prata”, fortsätter dottern. ”Det gör ju ni också, med era kompisar. Vad pratade vuxna med varandra om på de där kalasen, förresten?”

”Åh, man pratade nog mest om släkten. Om vem som gift sig och vem som fått barn och vem som flyttat och sånt”, säger maken.

”Men då är det ju lite annorlunda med er och era kompisar nu”, analyserar dottern. ”För ni pratar ju mest om ekonomi och strategi. Och business.”

Maken och jag tittar på varandra och har svårt att hålla oss för skratt. ”Ekonomi och strategi. Och business”. Jo jag tackar! Man skulle tro att vi var styrelseordförande i varsitt Fortune Global 500-företag…ja..jo…man ska kanske sikta mot stjärnorna?

Vi ger åtminstone, helt uppenbart, ett väldigt proffsigt intryck. Åtminstone ur en åttaårings perspektiv.

Tack men nej tack

19 Jul

Jaha, och så var det marknadsdags, närmare bestämt Sjöbo marknad, och nu är vi uppe i fyra personer/familjer som har undrar när vi ska gå på den. Inte OM vi ska gå, utan NÄR.

Grejen är att jag inte har någon lust att gå på Sjöbo marknad. Herrejisses, jag har vandrat runt på marknader hur mycket som helst i Seoul. Där finns vansinnigt stora marknader. Som alltid är öppna. Och som säljer i princip allt. Jag är marknads-mätt.

Nej, jag vet, det är inte riktigt samma sak. På marknaderna i Seoul kan man inte köpa svenska marknadskarameller, renkorv, målade trätofflor och honung i fina glas. Till exempel. Men jag får ont i lilla maggen av marknadskarameller, och resten av prylarna kan jag avstå från.

Och vill jag nödvändigt trängas med folk kan jag ju alltid åka till Seoul.

Men det vill jag inte för tillfället.

Vad jag vill är att åka ut och bada.

Fast just nu kan jag inte. Jag arbetar. Vilken tajming. Har börjat jobba igen nu när vädret äntligen blivit bättre. Jamen vad kan man förvänta sig av ett UFO?!?

Om jag jobbar undan ordentligt idag kan jag kanske smita ut och bada en stund i morgon.

Om vädret håller sig. Pepparpeppar.

Stenkoll på grannarna

17 Jul

Jag börjar bli lite pensionärsaktig. Eller rättare sagt börjar jag närma mig en fördom jag har om pensionärer. Nämligen den att de (väldigt ofta) håller stenkoll på sitt grannskap.

Vårt köksfönster vetter mot gatan, med utmärkt utsikt över flera av grannhusen. Och när jag sitter där kan jag för mitt liv inte låta bli att hålla koll på vad som händer och sker därute.

Varpå jag rapporterar händelserna till min make (om han befinner sig någon annanstans i huset).

Till exempel:

”Du, nu har jag inte sett Fru XX på ett tag. Däremot hennes make. Han körde precis till återvinningsstationen, såg jag. Lastade bilen full med returpapper. Jisses vad han verkar köra dit ofta, förresten. Och hoppas att hon inte är sjuk eller nåt.”

”Men kolla, där kommer YY! Hade inte han en Mazda innan? De måste ha köpt en ny bil!”

”Kom hit får du se! Jag tror att familjen ZZ ska på semester! De släpar ut en massa resväskor på uppfarten! Undrar vart de ska åka?”

”Titta, där kommer AA med ett litet barn. Kanske ett barnbarn? Visste inte att hon hade några barnbarn. Där ser man!”

”Har BB:s dotter skaffat pojkvän? Vem är den killen som gick in där nyss? Eller har de en son också?”

Ochsåvidareochsåvidareochsåvidare.

Hrrrmmm…jag kanske skulle skaffa mig ett liv. Nja, det är väl inte direkt det som är problemet. Jag har sysselsättning så det räcker och blir över, faktiskt. Men jag är så förskräckligt nyfiken av mig…

%d bloggare gillar detta: