Arkiv | februari, 2008

Såpa hela dagen lång

27 Feb

Det bästa med att vara sjuk är att man faktiskt får ligga i soffan och kolla på film hela dagen.

Just nu njuuuuuuter jag av min koreanska favoritsåpa ”A second proposal”. Köpte hela lååååååånga serien på dvd innan vi åkte från Seoul.

Serien handlar om en otroligt naiv hemmafru som blir brädad av en rådjursögd yngre kvinna, tillika stjärnförsäljare på en tv-shoppingkanal. Den otroligt naiva hemmafruns man inleder skilsmässoförhandlingar. Hans erbjuder sin fru kontraktet till deras nya fina lägenhet samt alla gemensamma besparingar, och vårdnaden om de två barnen. Efter mycken vånda går hon med på denna deal.

Den otroligt naiva, nyskilda och extremt tårögda hemmafrun gör nu något extremt dumt. Hon investerar alla pengarna i ett nytt byggprojekt, en shoppingmall som ska byggas på attraktivt läge i stan.

Naturligtvis uppdagas en korruptionsskandal kring det här projektet, och vår otroligt naiva hemmafru blir blåst på alla pengarna. Nu är hon än mer tårögd än någonsin. Dessutom får ex-maken och rådjursögonen ta över vårdnaden om barnen, eftersom hon inte kan försörja dem.

Sen får man följa den otroligt naivas tämligen skumpiga väg från total ruin till…ja, jag ska väl inte avslöja för mycket. Låt mig säga så här mycket: det är tur att hon är så himla bra på att laga kimchi-potatisgryta! Och det skadar inte heller att någon håller ett öga på henne. Bland annat en ung,manlig granne med mystiskt förflutet och en maffiaboss. Den sistnämnde fattar tycke för damen och erbjuder henne gentilt en position som…hrmmm…hålldam. Den otroligt naiva fattar dock aldrig galoppen så maffiabossen får ge sig, men han är ju så charmerad av hennes naivitet att han håller lite koll på henne även fortsättningsvis – dock under helt anständiga former.

Den här serien är otroligt underhållande. Den innehåller faktiskt det mesta jag tycker bör vara med i en koreansk såpa, bland annat då:

– Vyer över klonade höghusområden i Seoul (alla ser exakt likadana ut)

– Ett rejält kimchi-kylskåp i var mans kök – med broderade handtagsskydd

– Små gatustånd där man kan dricka soju och äta intressanta rätter hela natten lång

– Nyförälskade par som klär sig i partner-outfit med matchande seriefigurer

– Folk som mangrant hasar omkring i alldeles för stora innetofflor i sina hem

– Vuxna barn och deras äkta hälfter bugar djupt för föräldrarna

– Ett evigt slaskande med små papperskoppar innehållandes instant green tea

– Små barn som går klädda i fejkade Burberry-rutor från topp till tå

– Folk som gör sig en glad kväll på norebang (i Sverige mer känt som karaoke)

– 95 procent av all mat som serveras är illröd.

 

När serien hotar trilla in i melodramfällan har dessutom manusförfattarna haft vett att hux-flux kasta in diverse inslag av crazy komedi, och medan vissa roller är hur seriösa som helst är andra riktiga Mr. Bean-karaktärer.

Dessutom kan man träna lite koreanska. SÅ komplicerad är ju inte dialogen (inte hela tiden i alla fall). Nu kan jag nästan säga:

”Men jag sa ju att han är allergisk mot svamp!!!”

för att inte tala om…

”Hur understår du att göra detta mot din egen moder?!?”

”Töm glaset och sjung!!!”

”Sätt på dig ett förkläde innan du börjar skära upp rättikan”

och naturligtvis:

”Du är solen i mitt hjärta”

 

It all just might come in handy.

Annonser

The UFO ist krank

26 Feb

När ett UFO är förkylt, då är det extraordinärt ömkligt.

Det är så SYND om mig, med min hosta och rinnande näsa.

Nyss ringde brevbäraren på och levererade ett paket. När jag gick för att packa upp det råkade jag kasta en blick i spegeln.

Åfytusan. Mörka ringar och röda påsar under ögonen, och en illröd (söndersnuten) näsa som verkar ha växt några storlekar. Stackars brevbärare som tvingades åse denna nuna!

Jag är så fåfäng att jag nu har satt på concealer, trots att jag inte ska hasa mig ut idag. Det kan ju hända att jag går förbi en spegel till under dagen.

Det är förresten rätt sjukt i bekantskapskretsen för tillfället. Här har vi fall av körtelfeber, scharlakansfeber, öroninflammation, influensa och vinterkräksjuka.

Otroligt. Här går jag och gnäller. Jag är ju bara förkyld (än så länge, pepparpeppar…)

Men när ett UFO är förkylt, då tappar hon sitt sinne för proportioner. Om hon nu någonsin haft något.

Fashion – Kiev style

19 Feb

[rockyou id=103078643]

Hjärtligt välkomna till min modevisning från Kiev!

Det är väl en mild underdrift att säga att ukrainskorna inte klär sig riktigt lika foträt som svenskor, eller som tyskor för den delen. Nejnejnejnej. I Kiev är det stilettklackar och höga stövlar och kortkorta kjolar och guld och glitter och juveler som gäller för hela slanten. Till och med koreanskor framstår som helylle-kusiner från landet i jämförelse.

Karlarna däremot…pfffft. Tämligen beige. I pälsmössa eller skinnkebba. Jahajaså, liksom.

Äsch då

18 Feb

Nu har jag äntligen bestämt mig för att köpa den nya (och dessvärre dyrare) varianten i Panasonics Lumix TZ-serie (se inlägget ”Kameraval och -kval” nedan).

Och då får jag veta att den inte kommer att finnas i butikerna förrän mitten av mars/början av april.

Jag vill ha den NU.

Tja.

Intet är väl som väntans tider. Stentråkigt, med andra ord.

Melodifesten del 2

17 Feb

Nejmen det här var väl en Herrans försyn. Att Carola åkte ut, menar jag. Lite synd om Andreas, han gjorde en fin insats, men det var en dussinlåt som försvinner i mängden – ett enda stort gäsp. Det tyckte jag för övrigt om Sanna Nielsens låt också, oavsett hur många som höjer den till skyarna (misstänker att det är söta Sanna de egentligen höjer till skyarna).

Jag höll på de två charmigaste bidragen: de svängiga Rongedalarna med glimten i ögat (grattis till Globen-placeringen!!) och Andra generationen. När jag hörde deras kebabpizzalåt kände jag mig som förflyttad till den uzbekiska restaurangen vi var på i Kiev, där just den här typen av musik framfördes. (Tack än en gång vännen C för reklam-cd:n därifrån ? den går varm på spelaren här hemma!)

Dessutom gillade jag att Andra generationen var ett gäng tämligen ostylade medelålders herrar. Lite omväxling till alla glittriga blondiner och unga killar med sammetsögon.

Slivovitza är ett helskönt ord.

Intryck och avtryck i Kiev

14 Feb

[rockyou id=102511790]

Stilfulla tofflor – finns de?

11 Feb

Säga vad man vill om Tyskland, men varma och gosiga innetofflor är det gott om här. Inte så konstigt. De flesta tyska hem jag har besökt har iskalla golv. Vet inte riktigt varför de är kallare än golven hemma i Sverige.

Jag tvekade länge innan jag köpte de här små sakerna. Å ena sidan var de väldigt sköna att ha på sig. OCH de kostade bara 4 euro på rea. MEN. Jag är ju en fåfäng liten sak. Och enligt mig är de här exemplaren apfula. Kolla bara…det ser ut som jag har haft ihjäl två överviktiga råttor, flått dem, färgat pälsen rosa och nödtorftigt tråcklat ihop med första bästa garnstump som kommit i min väg. Hu!

Nåväl, gosighetsfaktorn vann över fåfängan denna gång. Jag är ju så rysligt kall om fötterna…sommar som vinter. (Ser ni någon på stranden i sommar som ligger och solar i fodrade tofflor är det säkert jag…)

Är det någon av er som någonsin sett ett par snygga och stilfulla innetofflor? Nej, jag menar INTE såna med svandun och klack, tack så hemskt mycket. Skulle vilja ha ett par som liksom bara smälter in i min övrigt oerhört piffiga (hrrmmm…nästan jämt) lilla garderob.

Tips om köpställen emottages tacksamt!

%d bloggare gillar detta: