Kapitel 1

Sent igår eftermiddag, när huset var tomt, förutom på mig själv, och allt var mycket stilla, då började jag skriva på min nya berättelse. Utifrån drömmen jag hade för några veckor sedan.

Ett helt kapitel blev det. Skrev sig nästan själv. Så roligt det var! Och spännande. Lite rysligt, faktiskt. Den här historien är inte som den förra. I alla fall inte inledningsvis. I och för sig tar den också avstamp i ordinär, svensk vardag….men något spöklikt, till synes oförklarligt, träder in tämligen snabbt.

Därmed inte sagt att det blir en spökhistoria. Det tror jag inte. Men ett och annat element som är utöver det konkreta, ”naturliga”, kommer nog att dyka upp under berättelsens gång. Lite surrealistiskt blir det nog.

Och vet ni. I morse, när jag vaknade, hade jag drömt något som….nej, någon fortsättning på berättelsen är det inte. Snarare en omgivande beskrivning. Av platser och människor som befinner sig i kulisserna. Som kanske kommer att träda fram i strålkastarljuset – eller nöja sig med att finnas i bakgrunden. Vi får se.

Häftigt är det i alla fall.

God Jul

Någon julgran har vi inte. Men väl ett fint julris med lite halmslöjd och indiska pappersstjärnor.

 

Nu är det julafton. Och det känns faktiskt helt OK. På sätt och vis lite spännande. För den här julen gestaltar vi för första gången helt själva.

Mycket färdigtlagat blir det. Att sno ihop ett hemlagat julbord på några dagar, med jetlag i kroppen, det finns liksom inte på kartan. Men de brända mandlarna, enligt mammas recept, dem har jag gjort. Och maken ska pyssla ihop sin extremt fettbildande och hypergoda Jansson.

Sen har jag varit wild and crazy och gått iväg och köpt en ask Paradis. Istället för Aladdin, alltså.

Och. Skumtomtar. Något som ALDRIG har förekommit vare sig hos min makes eller min familj. Neverever. Men nu så!

I förrgår gav jag förresten mig själv en väldigt speciell julklapp. Ingen pryl, snarare en upplevelse. Som jag tror har gett mig lite ökad insikt om mitt eget liv. Som har bekräftat saker jag väl egentligen varit på det klara med – men ni vet hur det är, ibland känns det skönt med bekräftelse utifrån. Som har gett mig ny information – förvånande men ändå inte. Väldigt omtumlande på sätt och vis. Som har gett mig en hel del att fundera vidare på. Och som dessutom gav mig ett riktigt gott, nöjt skratt.

Och, till sist. Jag vet att någon i min närhet kommer att bli väldigt glad för sin julklapp.

Den lyckan, den vetskapen! Den gör nästan hela julen.

En riktigt God, Glad och Fridfull Jul önskar jag er alla.

Hemma

 

Efter en lång flygresa som blev betydligt längre än vad vi räknat med – ombokning när vi kom till flygplatsen i Shanghai, ett extra byte i Hong Kong samt förseningar i Frankfurt – är vi nu äntligen hemma. Såhär i efterhand tror jag vi ska skatta oss lyckliga. Det är fortfarande kaos på flera europeiska flygplatser, och massor av resenärer som inte kommer dit de ska. Det gjorde vi i alla fall.

Den vackra vyn ovan kunde vi beskåda när vi kom upp i morse. Utanför köksfönstret hänger magnifika istappar.

Idag kör vi till Århus för att äta dansk julefrokost med en god vän. Jetlag är inget hinder. Tjohej.

Nu sitter maken och jag i tevesoffan, dricker Zoégas och njuter en stund av morgonteve. Endast svensk teve svensk morgonteve har. Och eftersom vi fortfarande inte har fungerande tevemottagning i Shanghai (vi har inte tittat på teve på nästan ett halvår!) känns det faktiskt riktigt fräck och high tech att kunna titta på teveutsängningar överhuvudtaget!

Vet i övrigt inte riktigt vad jag ska tycka om den här Sverigevistelsen. Visst, det är alltid skönt att komma hem. Men den här julen….nej, jag vet inte.

Jag vet inte.

Den här febern är kanske inte bara av ondo

”Jamen LÄGG AV med att tjata om den där fördömda restaurangen! Du tycker ju inte ens själv att den är något vidare! Varför gaggar du hela tiden om att jag ska gå dit då?”

”Nej men, jag tycker ju bara…du kanske skulle testa…de flesta som bor här brukar ju…”

”JAMEN ÄR DET NÅGON ÖVERHUVUDTAGET SOM TYCKER DEN ÄR NÅGOT VIDARE?!?”

”Hrmmm, nja, alltså…..”

”ARRRGHHHHH!!!”

Jag har feber. Den har pendlat mellan 38,5 och 39,5 i tre dagar nu. Första febernatten vaknade jag kallsvettig och HELT UTPUMPAD av att ha drömt samma dröm tre gånger. I denna dröm står jag och råskäller på min snälla koreanska granne. Vad jag kan minnas har hon IRL aldrig någonsin gaggat med mig om någon halvtaskig restaurang hon tycker jag ska testa. Jag förstår verkligen inte vad den här drömmen kommer ifrån.

Men! I morse, ska ni veta. Då vaknade jag upp ur en helt annan, väldigt bisarr och surrealistisk, febrig dröm. Öppnade sakta ögonen och plirade mot det dämpade, grå morgonljuset som letade sig in genom gardinerna. Hörde regnet trumma mot fönstret.

Och sedan bara log jag så stort. För denna dröm! Lite kuslig, lite mystisk, lite knäpp och faktiskt lite rolig….denna dröm – skulle den inte kunna vara inledningen på en…roman?

I drömmen figurerar fyra personer som är väldigt olika varandra, och som möts helt oväntat på ett ställe dit de tagit sig av olika anledningar. Ett gudsförgätet ställe på den skånska landsbygden, en plats dit ingen normalt funtad människa vill bege sig till frivilligt.

Och dessa fyra människor…jag tycker om dem. Jag har aldrig träffat dem i verkliga livet, men jag ser dem tydligt framför mig. De bär på olika bördor, har fått sina törnar i livet, men är i grunden sympatiska och kan uträtta de mest märkliga ting, bara de får tillbaka lite tro på sig själva.

Jag är nyfiken på dessa fyra personer. Vill gärna lära känna dem mer. Och det enda sättet jag kan göra det på är ju genom att skriva om dem.

Jag vågar knappt tänka tanken…men okej då..ponera att denna feberdröm faktiskt är mer än bara ”sedvanligt dröm-mischmasch”. Ponera att det är meningen att den ska bli en berättelse. Och att det är jag som ska skriva den.

Jag ska försöka. Jag ska börja. När jag är feberfri. För just nu orkar jag knappt något alls.

Mitt i allt fräsande, nässprayande, hostande och iprenande – så barnsligt glad, förväntansfull och uppspelt jag är 🙂

Julpynt från när och fjärran

Jag måste ju få visa er lite av min fina, internationella julpyntning här i Shangburbia! Här nedan finner vi…

…tysk glaslykta med julemotiv, svenska tomtar, indisk grejsimojs för essentiella oljor (man häller lite olja överst, sen tänder man värmeljuset i botten och så sprider sig väldoften), indisk duk – och så en koreansk hållare för rökelsepinnar som helt omotiverat fick vara med på bild…

och vidare har vi…

…tomte som är made in China och ett doftljus från Ikea som står på en tallrik från Indien.

Idag är det 16 plusgrader här i Shanghai. Med andra ord liiiiite svårt att uppbåda etthundraprocentig julstämning, speciellt när det ser ut så här på vår uteplats (i förgrunden syns snöflingeslingor från Ikea):

För övrigt brukar det härstädes alls icke vara så här varmt i början december, säger de som vet.