Tag Archives: twixdagen

Smörgåstårta, utskottsmöte. Gäsp.

19 Feb

Via Gomorron Sverige i SVT fick jag i morse veta att det sedan januari finns något som heter Twixdagen.se. Här publiceras mikroblogginlägg från riksdagsledamöter på Twitter. Intervjuades gjorde initiativtagaren Magnus Ljunggqvist, den twittrande riksdagsledamoten Stefan Tornberg och Karin Pettersson, chefredaktör för Fokus.  Ljungqvist var synnerligen entusiastisk och hävdade att Twixdagen är ett utmärkt sätt för väljarna att hålla koll på vad deras folkvalda gör och vad de tycker och för riksdagsledamöterna att komma till tals med sina väljare . Dessutom hoppades han att det skulle trigga debatter. Pettersson delade inte denna entusiasm, hon tyckte inte det var mycket av värde för väljarna som publicerades på Twixdagen utan till största del rätt så ointressant info om dagishämtningar och tvättstugetider.

Nu har jag varit inne på Twixdagen, och jag måste säga att jag håller med Pettersson. Det här är en blandning mellan diskbänksrealism och förutsägbar plakatpolitik i kortform. Plus lite gliringar och statusmeddelanden om vilket utskottsmöte eller vilken debatt som den och den ledamoten befinner sig på. Här kan man läsa att en riksdagsledamot har ätit smörgåstårta. Och så är Mona Sahlin och en moderat oense om Saab. Någon annan skriver om hur spännande det är med Twixdagen. Ytterligare en påstår att några meningsmotståndare sitter och sover i finansutskottet. Ja, sistnämnda tar ju verkligen den politiska debatten till nya höjder…

Varför skulle detta göra mig inspirerad att engagera mig politiskt och ta kontakt med någon folkvald i ett för mig brännande ämne? Hur bidrar detta till att utveckla svensk politik? Förlåt, men jag begriper det inte. Magnus Ljungqvist tycker att man ska ge det nya mediet lite tid, politikerna måste få vänja sig vid den nya tekniken, men vad teknikförståelse har med substans att göra, det förstår jag inte. Än så länge vittnar inläggen mest om att skribenterna tycker att det är kul att skriva något, spelar ingen större roll vad. Frågan är väl också hur länge nyhetens behag kommer att hålla i sig.

Det är inte så att jag är bakåtsträvande njugg mot att använda nya, digitala kommunikationsmöjligheter som politiska redskap. Men jag tror det är när väljarna själva tar initiativet, tar upp det som är viktigt för dem (inte nödvändigtvis samma som är viktigt för politikerna) och ställer till med nätuppror som det kan hända något. Inte när regeringsledamöter serverar dem snuttar med antingen fullständigt förutsägbara paroller eller ointressanta vardagsglimtar.

%d bloggare gillar detta: