”Titta mamma, där står ju min fröken!”
Mamman i fråga (det vill säga jag) ser sig omkring i lokalen. Vem är det som avses? Mamman i fråga har inte superkoll på varenda en av dotterns lärare.
”Vem menar du? Hon där med mörka, korta håret? Eller hon med hästsvans”?
”Nejmen MAMMA!” *himlar med ögonen* ”DÄR!!!” *pekar på en stor stark karl i sina bästa år*
”Jajaja, jag ser att det är din klasslärare som står därborta – men vilken fröken menar du?”
”Jamen det är ju honom jag menar!!!” *frustrerad*
Då går det upp för mig. Att min dotter inte snappat att det svenska ordet ”fröken” används för kvinnliga lärare. Och att det faktiskt inte alls är konstigt. Hon har ju aldrig gått i svensk skola. Och dessutom har hon hittills bara haft kvinnliga klasslärare. Som vi därhemma omtalat som antingen hennes ”teachers” (vilket ju är könsneutralt), eller som hennes ”fröknar”.
Hur skulle hon kunna veta att man inte säger ”fröken” om en manlig lärare? Egentligen?
Fast lite komiskt var det ju, speciellt eftersom ”fröken” i det här fallet är en drygt 2 meter lång, skäggprydd herre med melodiös basröst 😉
Annieverse 
Senaste kommentarer