Tag Archives: sjukvård

En trevlig grej…

14 Nov

…med vårdinrättningarna här i Tyskland , i alla fall de som jag har besökt (och det är en del…från tandläkaren till ortopeden och några till in between…) är att det ALLTID finns de senaste tidningarna och magasinen i väntrummen, allt från damtidningar till National Geographic. Och fräscha är de! Inga söndertummade Se&Hör från april 2007 med urrivna rabattkuponger här inte!

Så nu är jag HELT uppdaterad i fråga om Brangelinas storfamilj, Boris Beckers brutna förlovning, Suri Cruises designergarderob och Madonnas skilsmässoförhandlingar. Känns gott att få ta del av det seriösa nyhetsflödet för en gångs skull  😉

Spruta efter spruta

15 Okt

Nu ska jag ännu en gång älta hur bra jag tycker den tyska sjukvården fungerar. Fullt i klass med den sydkoreanska i fråga om tillgänglighet och bemötande. Och kostnadsläge, inte att förglömma!

Igår var jag på återbesök hos Frau Doktor, på grund av inflammationen i höften jag skrivit om tidigare. Svullnaden har gått ner, värken är dock kvar, dock i något mindre omfattning.

”Hmmmm. Så där kan vi ju inte ha det. Jag tror du borde gå till en ortoped som kan röntga dig”, säger Frau Doktor.

Sen börjar hon räkna upp vilka ortopeder som finns i närområdet. ”Ja, vi har XX, hans mottagning ligger närmast…sen har vi YY, det är också rätt nära…fast ärligt talat är personalen där rätt otrevlig ibland, det är ju kul att bli trevligt bemött menar jag…och så har vi ZZ, det är YY:s exfru som basar för den. Fast den ligger nere i stan, det är en bit att åka.”

Frau Doktor hummar och tänker. Sen säger hon ”äsch, jag ringer till XX och hör om han kan ta emot dig, det vore ju bra om vi kan få det gjort innan du ska till Korea på lördag. Jag överdriver lite och säger att du har JÄTTEONT”.

Frau Doktor ringer och, under över alla under, jag är välkommen att bege mig till XX på en gång. (Men det berodde nog på att det var Frau Doktor herself som ringde, jag tror inte jag hade uppnått detta på egen hand.)

 

Hos XX är det fullt med folk i väntrummet, men efter en timme blir jag inkallad till doktor XX himself, där jag får förklara mina krämpor. Sen klämmer XX på min höft, kollar benrörligheten generellt och säger att det nog är en slemsäcksinflammation. Han vill vänta med röntgen och först testa med en rejäl kortisonspruta. Om den inte hjälper så ska jag återkomma för röntgen.

 

Idag känns det som om kortisonsprutan faktiskt har hjälpt, jag har knappt någon värk alls. Får väl se om den återkommer. I morse gick jag till min husläkarklinik igen, fast i ett annat ärende, Frau Doktor där har nämligen beordrat mig att framvisa mina vaccinationsintyg, och efter att ha tittat igenom dem sa hon att det var dags att fräscha upp stelkramps- och difteriskyddet. Så nu har jag blivit ”besprutad” två dagar i rad, tjohej.

 

Här i Tyskland betalar jag bara 10 euro per kvartal för läkarbesök. Patientavgiften betalas vid kvartalets första besök, sen kan jag ränna till samma doktor hur många gånger som helst under kvartalet utan att betala något mer. Och om hon/han skriver remiss till en specialist går jag även dit gratis. Schysst!

 

Läkarbesök i turbofart

18 Sep

En av de saker jag tycker fungerar riktigt bra här i Tyskland är sjukvården. Det är möjligt att det finns en hel del tyskar som gnäller över sakernas tillstånd, men hittills är jag imponerad. Inga problem med att få tider vare sig hos allmänläkare eller specialister, och vänligt bemött blir man.

Jag har haft ont i höften i några dagar. Det känns inget när jag går, men när jag ställer mig upp från sittande, och när jag går i trappor, då värker det. Efter att ha kikat i läkarlexikonet och hittat ett antal förfärliga diagnoser blev jag jätteskrämd och ringde tidigt i morse till vår husläkarklinik för att kanske kunna få en akuttid. Smärtan har nämligen tilltagit från dag till dag.

”Jahadu”, kvittrade den alltid lika vänliga läkarsekreteraren glatt, ”det låter ju som om du borde komma idag…nu är det så att två av våra tre läkare är på semester den här veckan, så det är lite…hrm…kaotiskt här, den tjänstgörande läkaren tror jag inte kan hålla tidsschemat alls idag. Men kom du hit så fort du kan, och beväpna dig med TÅLAMOD, så ska vi nog kunna ordna något”.

Jag såg fram emot en hel dags väntetid. Packade väskan med en bok. Två böcker för säkerhets skull (den ena var halvläst). Och med iPoden. Och med en macka (för ev. lunch i väntrummet). Så fort jag fått iväg dottern till skolan rusade jag till mottagningen.

Vänterummat var knökat när jag anlände, inte helt oväntat. Jag fick besked om att jag var placerad i kö för akuttid, men det kunde nog tyvärr dröja någon timme. Det gjorde inget, jag var bara glad över att få komma samma dag.

Sen vet jag inte vad för slags turbomotor tjänstgörande läkare hade kopplat in på sig själv, för efter 25 minuter blev jag inkallad. Förklarade mitt ärende, läkaren ställde lite frågor och klämde på mig. Konstaterade snabbt att jag hade en mindre inflammation. I blixtens hastighet körde hon in en spruta med antiinflammatorisk medicin i höften på mig, frågade om jag hade ibuprofen hemma och ordinerade tre tabletter per dag under tre dagar. En förmaning om att hålla mig i stillhet, en uppmaning att boka in tid för återbesök – och sedan var jag ute i verkligheten igen.

På hemvägen gick jag och handlade mat i livsmedelsaffären, bröd i bageriet – och låste upp dörren till min bostad prick klockan tio på förmiddagen. Inte illa!

Nu har det gått några timmar och jag har knappt någon värk alls. Hoppas ordinationen får fortsatt effekt. I annat fall har jag ju en återbesökstid i nästa vecka.

%d bloggare gillar detta: