Tag Archives: PT

Med fokus på mitten

1 Jun

Nej, jag har inte försvunnit in i dimman, som Gunilla befarade. Ja, någon timme i måndags var jag ju mitt i den, men jag lyckades ta mig ut igen 😉

Alltså. Då får jag väl rapportera från min moxibustion-upplevelse (ni som inte fattar vad jag snackar om, kolla föregående inlägg).

Jo. Jag hade ju först bokat tid med en TCM-läkare, som skulle kunna rekommendera rätt behandling för mig. Så jag gick dit, han frågade hur det var fatt, och jag berättade att i huvudsak är det väl bra, men tidvis har jag det lite kinkigt med sömnen, och så har jag menskramper också.

Han tog min puls, på bägge händer, och på flera punkter. Höjde på ögonbrynen. Då började jag bli lite nervös, tänkte att jag kanske inte har någon puls?!? Sedan fick jag räcka ut tungan. Han granskade den, hummade och nickade. Och sedan fick jag veta att jag har ett svagt magsystem. Vilket bland annat kan yttra sig i sömnsvårigheter (ser man på) och menskramper (lite mindre förvånande kanske). Förresten var mitt njursystem lite småsvagt också. Tja, det var ju samma sak som en annan TCM-läkare konstaterade för en tid sedan.

Sedan vidtog behandlingen. Jag trodde doktorn skulle röka på (så att säga) på en gång, men det gjorde han inte. Först masserade han runt energiskt på min mage, och det kändes…..uräckligt! Jag kunde riktigt känna hur organen förflyttade sig därinne, och dessutom hur gaser åkte runt i tarmarna……uäääääck! Sedan gav han området kring njurarna en omgång också. Det kändes inte riktigt lika läbbigt, dock.

Efter detta tuttade han på två moxa-rullar och behandlade diverse akupunkturpunkter som (antar jag) ska sätta sprätt på de blockeringar i meridianer som jag kan tänkas ha (därav mina krämpor). Förutom att den för mig nu välkända doften gjorde mig lite halvyr och väldigt sömnig var det rätt behagligt, faktiskt. Och en grej var totalt cool! Nämligen när han höll glödrullen på en punkt någonstans invid ena benet och jag kunde känna värmen snabbt sprida sig INUTI benet, ända ner IN I tårna! Detsamma hände när han behandlade en punkt vid armen – värmen spred sig invärtes, ända in i fingertopparna! Wow, jag har väl innan tyckt att det här med meridianer och energibanor verkar lite….mysko?…..men nu undrar jag om de inte kan existera trots allt?

Behandlingen tog väl en timme ungefär, jag var helt yr efteråt, och blev itutad en skål med någon slags smaklös gröt och en kopp te.

Äventyrlig som jag är har jag bokat in mig på några behandlingar till, för att ge det här en ordentlig chans. Om mitt ”magsystem” blir något piggare rent generellt är kanske svårt för mig att avgöra, men jag lär ju åtminstone märka om menskramperna avtar i styrka.

På tal om magsystemet har jag fått veta att det är svagt på andra sätt också. Jag har gått och skaffat mig en PT, och efter den ”body assessment” han har utfört på mig har jag fått veta att mina inre magmuskler verkligen inte är i någon vidare form. Liksom en del annat, om sanningen ska fram. Men den här PT-grejen får jag nog vidareutveckla i ett separat inlägg, tror jag….ja du milde…

….hursomhelst, det står nu helt klart att det är mittpartiet jag ska fokusera på. Både på det ena och andra sättet. Jaha. Då vet jag det.

Och för den som undrar så kan jag tala om att Mr. Z fortfarande inte har sagt upp sig 😉

Annonser

Mor-dotter-tvist om bling-bling

24 Maj

Det känns VÄLDIGT udda, måste jag säga. Att min elvaåring plötsligt – hur i hela friden gick det till?!? – har samma skostorlek som jag.

Tänk. För bara ett litet, litet, tag sedan. Dessa pyttepyttepyttesmå snutt-fötter. Bara några centimeter långa (hon var prematurfödd i vecka 32 och tillväxthämmad).

Ja du milde.

I förra veckan var det något hallabaloo på hennes skola. Där är det så att varje år får femteklassarna dela in sig i grupper och göra en ”Exhibition” på något tema. De får samarbeta, tre-fyra stycken, om att göra en presentation på teman som t.ex. ”Medicinska landvinningar under 1900-talet” eller ”Telefonins utveckling”. Eller något helt annat. Mycket planscher och powerpoint och broschyrer och annat blir det.

Hur som helst. Kulmen är den kväll då eleverna ska presentera sina verk för sina föräldrar. Det är mycket nerver och bildspel och strejkande bakgrundsmusik, svettiga handflator, innovativa skulpturer och gudvetallt. Och många barn som vill vara finklädda, kvällen till ära. Däribland min dotter.

På eftermiddagen valde hon sin favoritklänning. Och sen kom krisen. Då hon upptäckte att fasen, hon har ju inga passande skor till!

Dottern har nämligen bara tre par skor. Ett par crocs, ett par jätteslitna flipflops, och ett par gympadojor. Hon tyckte inga av dessa passade till sin piffiga kinesiska sidenklänning. Och jag var väldigt böjd att hålla med.

Så. Nöden har ingen lag, vi hann inte rusa ut och köpa något passande. Hon fick låna ett par glitter-å-glamour-flipflops av sin ömma moder. Den ömma modern tänkte att de förmodligen var för stora, men att barnet till nöds kunde manövrera sig fram med dem på fossingarna. De glittrade så grant, det kunde ju vara värt besväret.

Döm om den ömma moderns förvåning då flipflopsen passade barnet PERFEKT.

”Dom är så fina, och nu är dom mina, haha!” utbrast det lyckliga barnet. Varpå jag sa ”det kan du bara glömma, snuttan lilla. Du ska vara glad för att du överhuvudtaget får låna dem.” Varpå det lilla spöket pep ”Men dom är ju jättesnygga på mig.” Varpå jag sa ”dom är MINA, det är jag som är mamma och jag som bestämmer, och förresten är jag är större och betydligt starkare än du (varpå jag spände mina biceps och därvidlag skänkte min PT en tacksamhetens tanke).  Varpå den kvicktänkta lilla människan hävde ur sig ”men haha, jag har vassare tänder än du, för mina är så mycket nyare än dina!”

Hrmmm. På den vägen är det. Efter ännu en stunds käftande TROR jag att vi har kommit överens om att vi får låna skodonen av varandra.

Det är dom här bling-blingiga sakerna tvisten gäller.

I övrigt kan jag förtälja att Exhibition-kvällen var en succé.

%d bloggare gillar detta: