The badrum facelift

By popular demand: ett bildspel på badrumsrenoveringen! Som synes är det mesta om- och nygjort. Gammalt omotiverat fönster mot loftgång har murats igen, väggar är omkaklade, blå plastmatta, handfat och badkar (samtliga anno 1971) har bytts ut mot klinkersgolv, nytt handfat med underskåp och duschhörna med vägg i betongglas samt tak- och handdusch. Vi la dessutom in golvvärme och bytte ut ett gammalt element mot en handdukstork. Ny inredning är även högskåp, spegelskåp samt väggskåp.

[rockyou id=130073785&w=426&h=319]

Damm, kakel och mandlar

Att jag inte bluddrat här på några dagar beror inte på att jag fick blodstörtning när jag såg resultatet av badrums-faceliftingen härhemma, utan helt sonika att det varit fullt upp sen vi kom till Sverige lördag morgon. Det har varit fika med kompisar, städning, paketinslagning, matinköp, besök hos frissan, gourmetmiddag hos goda vänner plus lite annat smått och gott. Puh. Roligt men tröttande.

Tillbaka till badrummet då. Det är så alldeles förbannat piffigt så jag inte fattar att det är sant. Helt osannolikt att det är samma badrum! Fast ändå inte, såklart. Men att en och samma lilla yta kan gestalta sig på så otroligt olika sätt, det är lite fräckt. Jag hade tänkt publicera makeoverbilder här på bloggen på studs, men jag ville inte släpa med mig datorn till Sverige den här gången, och jag glömde att ladda ner bilderna på usb innan vi for, så dessvärre får ni sukta efter detta dramatiska reportage från verkligheten tills jag är tillbaka i Tyskland igen. Men den som väntar på något gott….you know.

Det enda trista är att det ligger ombyggnadsdamm i hela huset nu. Ett pudrigt, trist gråvitt lager. Örrrrrk. Golven är moppade och jag far runt med dammtrasan, det värsta är nog bokhyllorna, tror jag får ta hjälp av dammsugaren för att sanera boksamlingarna.

Nu ska jag kladda ihop lite julsill. Dels blir det min koreanska variant med rödpepparpasta och vitlök, dels ska jag testa Västerbottensill. Sen ska jag göra brända mandlar också, var det tänkt.

Renovering per mejl

Jag har sagt det förut, men det tål att upprepas: jag är tamigfasen inte riktigt klok.

Vet ni vad jag har gett mig på? Badrumsrenovering på distans. Men hallååååå?!?!

Det är badrummet därhemma i Skåne som renoveras. Det var i originalskick anno 1972 och tämligen fallfärdigt. Så något behövde sannerligen göras. Jag kanske skulle ha försökt passa in en renovering när jag själv är på plats, typ på sommaren. Men icke. Nu erbjöd helentreprenadsfirman mig att göra jobbet under november-december, och jag var ju så himla sugen på detta att jag glatt tackade ja. Sen har jag suttit och planerat och designat (via ett helfräckt 3D-program på nätet) och verkligen försökt gå igenom varenda centimeter och pryl i detalj.

Det här hade naturligtvis inte varit möjligt (inser till och med jag) om inte Unga Fröken Inneboende varit där och hållit koll. Samtidigt är det lite synd om henne, för hon har ju bara haft gästtoa att tvaga sig i under några veckor nu. Men hon är snäll och glad och ung och rask och hävdar envist att det är iiiiiinga problem alls, hon duschar så gärna på gymmet under tiden. Samvetsgrant mejlar hon bilder på hur arbetet framskrider, vilket ju är jättespännande.

Några ångestframkallande situationer har det ju blivit. Som när jag blev uppringd av en av hantverkarna klockan 07.20 en morgon, och han frågade ”jaaa du, den här glasbetongsväggen ni ska ha som duschvägg – ska den verkligen bara vara 40 cm lång?!?!”

Gulllllp. Men vad i hela friden…..

Sen visar det sig att hantverkarn har utgått från mycket mindre glasbetongklossar än de jag har planerat och beställt. ”Jamen vänta, nu ser jag, de är ju mycket bredare…jamen DÅ är det ju inga problem!”

Tack kära hantverkare för att du på detta sätt så effektivt bringade mig till hypervaket tillstånd i arla morgonstund. Hrmmmmm.

Sen har det blivit några hantverkarsamtal till, dock faktiskt inget av dem särskilt ångestframkallande.

Och idag går renoveringen in på sluttampen, det är mycket finlir och jag sitter och mejlar som en galning med Unga Fröken Inneboende (som borde tentaläsa istället för att vara hantverksboss..) för att få till den sista finishen, så att säga.

Det KAN nog bli riktigt bra i alla fall. Jag ser verkligen fram emot nya bilder ikväll! I bästa fall är det bara sista målningen som är kvar, nämligen. Kanske jag kan publicera lite före- och efter-bilder på denna radikala badrums-makeover vad det lider.

På lördag morgon åker vi till Sverige, och det ska bli ohyggligt spännande att se nya badrummet IRL.

Gulllllp.

Bye bye 70-tal

Det regnar ju faktiskt värre här i Skåneland än vad det gjorde i Drizzledorf! Ur led är tiden! Eller är det vädret?

Hursomhelst, det är härligt att vara här! När vi anlände sent på tisdagskvällen (senare än tänkt, men när har någonsin Öresundstågen gått i tid?!?!) väntade Unga Fröken Inneboende på oss med nybryggt te och hembakade hallongrottor – vilket mottagande!

Igår satte jag sprätt på väldigt mycket pengar. Gulp. Eller snarare tog jag ett definitivt beslut att sätta sprätt på väldigt mycket pengar. Efter många om och men och jagvetintehurmycket planering som helst så blir det nu äntligen badrumsrenovering av här i radhuset. La in ordern till renoveringsfirman igår, arbetet kör igång i mitten av november. I princip ska allt rivas ut och göras om. Visst kan det vara charmigt med badrum i originalskick från 1970, men när det håller på att vittra sönder är det liksom inte lika charmigt längre. Gästtoan är förresten också i originalutförande, men den är inte lika söndersliten, så den får behålla sin kultstämpel ett tag till.

Nu ska vi till polisstationen och försöka utverka ett nytt pass till dottern, sen bär det av till hennes kära ridskola – hon har längtat dit sedan ridlägret slutade i somras.

Bidésitsen kan jag nog glömma

Nu har jag varit runt på diverse kakelvaruhus och badrumsvaruhus och allt vad det heter, både IRL och på nätet, och det är ju helt jädrans hopplöst. Det finns så mycket att titta på, och så många valmöjligheter att man blir helt yr i mössan.

Men! En sak lyser med sin frånvaro! Bidésitsen!! Jaja, vanliga bidéer kan man ju köpa, men inte de här synnerligen praktiskta sitsarna som man monterar istället för en vanlig toasits. På nätet kan man hitta enstaka svenska återförsäljare, men de saluförs då som hjälpmedel för rörelsehindrade. Och jag kan för mit LIV inte begripa varför de inte slagit an bland gemene man (hoho – rim!!) i västerlandet (i Asien är de jättevanliga). Hmmmm…asiater kanske har en poäng när de anser att västerlänningar inte är riktigt renliga av sig. Ärligt talat, kära läsare: blir du verkligen riktigt ren med bara papper när du har exekverat nummer två?!?

Nåväl. Jag har hittat nån slags enkelt CAD-program på nätet där man kan designa egna rum, och nu har jag mätt och haft mig, och sitter och filar på hur vårt framtida badrum här ska se ut. Det ska bl.a. bli glasbetong och turkost kakel. Och en sån där takdusch med ”tropical rain”-funktion.

På blocket kan man köpa handfat, bidéer och vattenklosetter från 60-talet. Original. VEM köper sånt? Jag kan förstå folk som gillar att köpa gamla möbler, men badrumsinredningar? Hur fräscha kan de vara?

Pysseldag med renoveringstankar

”Nu kommer sommaren” har diverse löpsedlar vrålat ut de senaste dagarna, och inte vet jag om det stämmer, men igår var det soligt och fint här i södra Skåne, och idag verkar också bli en fin dag.
Nioåringen och jag har varit igång på full speed nästan hela tiden sen vi kom till Sverige strax före midsommar, så idag har jag bestämt att vi ska ha en lugn hemmadag. Jag ska fylla plaskpoolen med vatten, så kan hon plaska runt i den mellan varven, och själv ska jag alternera mellan ogräsrensning och solbrännepåfyllning i däckstolen.

I kväll kommer maken hem från Dalarna, och nu under veckan har jag tänkt mig att vi ska grunna över vad tusan vi ska göra med badrummet här i radhuset. Det är originalinredning från 1970, och tämligen funktionsdugligt är det fortfarande, men varken praktiskt eller lättskött och tämligen nerslitet. Jag vet att mamma gärna hade velat göra något åt det; bara någon dag innan hon dog sa hon till mig att ”jag måste säga till din pappa på skarpen att vi ska renovera badrummet!!”. Nu var ju både mamma och pappa ganska sparsamma och gjorde inte mycket med huset utöver det som var absolut nödvändigt, och med det i bakhuvudet har jag förstått att det där med badrummet verkligen var viktigt för henne.

Vi får väl ta mått och skissa och fundera, åka runt och titta på badrumsinredningar och sånt. Själv hallucinerar jag bland annat om sånt där mosaikkakel eller vad det nu heter, ni vet såna där små kakelbitar. Fast det kanske inte är så praktiskt (svårt att hålla rent?). Och tänk vad läckert med en sån där massagedusch med munstycken på olika höjd. Fast det kanske är dyrt. Tja, jag lär nog bli överlycklig bara vi kan skeppa ut det gamla, slitna badkaret (förbannat äckligt att städa under det) och sätta in en rejäl standardduschkabin!