Tystnaden som uppstår…

21 Okt

… i min hjärna, när jag ur min brevlåda – ja, snailmail-brevlåda, alltså, den som sitter utanför huset vi bor i – fiskar fram följande meddelande….

?!?!?!

Det enda jag är på det klara med är att 1) meddelandet förmodligen kommit till rätt adress. Längst upp står det nämligen 131, och vi bor just i hus 131 i vårt bostadsområde. 2) Att jag förväntas betala 468 (handskriven siffra) RMB.

Sen verkar det som att denna summa skulle ha varit betald den 3 oktober.

Men för vad? Och till vem ska jag betala?

Det är vid tillfällen som dessa som mitt gränslösa självhat, grundat i det faktum att jag INTE GITTER LÄRA MIG MANDARIN, eskalerar.

Å andra sidan. Även om jag hade läst mandarin i ett halvår nu, eller kanske till och med ett helt år, är jag inte säker på att jag kunnat dechiffrera denna lapp till fullo.

Så. Vad gör jag då.

Jo. Jag fotograferar av lappen med mobilkameran. E-postar sedan till maken, via mobilen. Naturligtvis med fotot som bilaga. Meddelandet som kommer maken till del är kort och kärnfullt. Nämligen: ”Vad f-n är det här nu då”.

Efter en halvtimme mejlar maken tillbaka. Och berättar att det är kabelteveavgiften på 468 RMB som ska betalas. Och att det, längst ner på lappen, finns angivet den adress som jag bör bege mig till för att betala sagda avgift.

Nu vill jag bara påpeka att det inte var maken som geschwint översatte detta. Visserligen pluggar han (till skillnad från sin hopplösa fru) flitigt mandarin, men det här övergick hans horisont. Så han tassade in med lappen till  sin sekreterare, log rart och insmickrande, och bad henne förklara vad det rörde sig om. Vilket hon gjorde.

Jaha. Emedan det verkar som att kabelteveavgiften är long time overdue, så får jag väl åka och betala den First thing Monday morning. Jag har ingen aning om vart jag ska åka, men jag får väl sticka lappen under näsan på Mr. Z, le rart och insmickrande och säga något i stil med ”ummmm … I have to pay….adress?!?!”

Det fixar sig säkert.

18 svar to “Tystnaden som uppstår…”

  1. Ulrika/Lärarinnan fredag, 21 oktober , 2011 den 10:44 f m #

    Det verkar finnas öppettider på lappen också! Så du inte kommer mellan 11.00 och 12.30 menar jag 😉 😉 Då är det lunch!!

    • annieverse fredag, 21 oktober , 2011 den 10:49 f m #

      Hahaha Ulrika, jo jag såg det! Men tack för att du påpekade det, jag är ju lite lagom förvirrad, så annars hade jag kanske glömt…. 😉

  2. Monica fredag, 21 oktober , 2011 den 12:27 e m #

    Tja allting har en lösning! Bättre brödlös än rådlös…
    Var är orginalräkningen eller skall man liksom bara veta om, av sig själv, att man skall betala och vart??? :)Eller har ni också ett litet skämtsamt spöke boende hos er, som gillar ”upptåg” (tex att gömma räkningar), för ni har väl inte förlagt räkningen själva? Det gör aldrig jag! 😉

    • annieverse fredag, 21 oktober , 2011 den 1:54 e m #

      Jag tror faktiskt att man bara ska veta om att det är dags att betala. Så fungerar det för maken, i hans övernattningslägenhet. Ibland stängs Internet av bara sådär, för att han inte har betalat månadsavgiften….fast någon faktura har det ju inte kommit…han bara förutsätts fatta, komma ihåg och inte minst pröjsa!

      • Monica fredag, 21 oktober , 2011 den 5:38 e m #

        Men du, vilken affärside! 🙂

  3. Brysselkakan fredag, 21 oktober , 2011 den 1:26 e m #

    Påminner mycket om mitt liv i Belgien. Man kan då tycka att det skulle vara mer som Sverige men nej!
    Jag får oxå mystiska brev som jag inte förstår, på franska då, orkar inte lära mig språket, och låter makens sekreterare lösa mina problem.
    Här är det oxå så att räkningar inte har ett sista betaldatum, gör ju livet fullt av överraskningar 😉
    Så jag förstår precis!

    • annieverse fredag, 21 oktober , 2011 den 1:55 e m #

      Haha Brysselkakan – och jag som (fördomsfullt) trodde att det var såååå mycket enklare hos dig, det är ju ändå Europa, liksom…. *rodnar generat*

      • Brysselkakan lördag, 22 oktober , 2011 den 11:04 f m #

        Vore nog enklare om jag kunde franska men att bo bara tre år i ett land och försöka lära sig ett nytt språk… inser ju att jag inte skulle klara mig helt själv ändå.
        Och sedan är det så att jag börjar förstå mer och mer, kan vissa ord, vet vad tex expediten bör tala om och så nickar jag, ler och säger oui eller no! Mest komiskt var nu i veckan, en dam som skurar sin trapp vid en gata som byggs om börjar tala med mig. Jag hummar, säger oui, ler och är helt övertygad om att hon tror jag förstår. Tror hon gnällde på kommunen och bristen på info ang ombygget av gatan och att det blir så grusigt inne i entrén. Sedan sa jag Au revoir Madame och Bonne journée och gick.

  4. anne fredag, 21 oktober , 2011 den 6:37 e m #

    Ptjaaa…. Även om det inte framgår VAR avgiften ska betalas, så misstänker jag att det med stor klarhet framgår NÄR du kan göra det! 🙂

    • annieverse lördag, 22 oktober , 2011 den 12:30 f m #

      Hehe, jo, det gjorde det ju 😉

  5. Elisabeth lördag, 22 oktober , 2011 den 7:31 f m #

    Haha, glasklart det där. 😉 Jag tänkte också (som andra skrivit) på att det gick att förstå klockslagen – alltid något. 😉

    • Per lördag, 22 oktober , 2011 den 9:33 f m #

      Alla mystiska brev hamnar hos frugan som lägger dem i den hemliga högen, men det löser sig alltid p ngt sätt..

      Din blogg håller ju verkligen ångan uppe. Tänk om man hade den inspirationen:)

      • annieverse söndag, 23 oktober , 2011 den 3:29 e m #

        Även hemma hos oss finns det en hemlig hög, men det faller dessvärre på min lilla lott att pyssla med den 😉
        Ja, jag försöker ju hålla ångan uppe någotsånär här på Annieverse, och nu har du ju lyckats ge mig mer idéer och inspiration – tack för det 🙂

    • annieverse söndag, 23 oktober , 2011 den 3:32 e m #

      Ja precis Elisabeth, man får tänka positivt: ”alltid något”! 🙂

  6. allatalarsvenska lördag, 22 oktober , 2011 den 5:56 e m #

    Jag känner igen det där från Korea, med små lappar som verkade väldigt viktiga men var helt obegripliga. Nu var vi där rätt kort tid så det var inte så skämmigt att fråga kollegorna.

    När vi bodde i Polen fick vi en lapp i brevlådan som vi lyckades tyda så långt som att någon skulle komma kvällstid någon gång mellan två datum. Vi satt inte precis hemma och vaktade dörren, men när slutdatumet var passerat och ingen hade dykt upp tänkte vi det var bäst att fråga någon vad vi hade missat. Det visade sig vara en lapp från områdets präst, som var på sin årliga runda av husförhör(!). Tur vi missade det, vi hade fått dåliga poäng. 😀

    • Marina söndag, 23 oktober , 2011 den 6:24 f m #

      Språkförbistringar är inte alltid så lätt att handskas med…och något säger mig att språkförbistringar på kinesiska tillhör några av de mer komplicerade. Hoppas du kom till rätt ställe till slut i alla fall!

      • annieverse söndag, 23 oktober , 2011 den 3:33 e m #

        Marina: håll tummarna, i morgon ska jag bege mig ut i verkligheten och försöka betala rätt summa på rätt tid på rätt adress 😉

    • annieverse söndag, 23 oktober , 2011 den 3:31 e m #

      Ja, i Korea regnade det ju också ner diverse mystiska lappar alltsomoftast 🙂
      Hahaha, vilken tur att ni ”missade” husförhöret 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: