Sedan vi kom till Shanghai har jag varit riktigt irriterad på att det är så dålig samtalsvolym i min mobiltelefon. Det märktes inte så mycket i Sverige, men här, där man alltsomoftast befinner sig i betydligt bullrigare miljöer än hemma, har det varit väldigt frustrerande. När någon ringt har jag ofta vrålat ”jag hör inte ett skit, kan du vara snäll och skicka mig ett sms istället?”
”Jaja”, har jag tänkt. ”Där får man för att man har skaffat sig en smartfån. De duger tydligtvis att surfa med och spela spel och använda som gps och träningslogg och pulsmätare och gudvetallt – men att höra vad folk säger när de ringer – DET är tydligen för mycket begärt. Humpfff!”
Ja. Så satt jag i bilen igår, in one of those neverending bilköer. Hade tråkigt. Började pilla på mobilen. Surfade runt lite. Kollade e-posten. Kom sedan att tänka på den usla samtalsvolymen. Gruffgruffgruffgruff.
Började granska min lilla mobbe lite närmare. ”Inte så konstigt att det är dåligt volym”, tänkte jag. ”Man ser ju inte ens högtalaren, så pytteliten är den!”
Skakade på huvudet. Såg att displayskyddet behövde rengöras. Tog fram en näsduk för att putsa lite på det.
OCH DÅ SLÅR MIG EN REVOLUTIONERANDE TANKE.
Displayskyddet. Som jag noggrant monterat på mobilen direkt efter köpet. Det kan väl inte vara så att…..?
Jag granskar mobilen igen. Och hittar nu faktiskt högtalaren. Den sitter och trycker bakom det oerhört väl påklistrade displayskyddet.
JAG HAR GLÖMT ATT TA BORT DEN LILLA PERFORERADE BIT DISPLAYSKYDD SOM SITTER RAKT ÖVER HÖGTALAREN.
Frenetisk börjar jag nu pilla på displayskyddet. Och se där! Efter en liten stund ger den perforerade biten över högtalaren med sig.
När högtalaren är befriad ringer jag genast ett testsamtal.
Och.
HERREDUMILDE VILKEN BRA VOLYM DET PLÖTSLIGT ÄR!!! Jag blir tvungen att skruva ner volymen rejält för att inte bli lomhörd.
Ja hörni. What can I say. Förlåt SonyEricsson. I am so sorry.
Annieverse – ”planta” is my middle name. Verkligen. Genuinely. The airhead of all airheads liksom.
Nu ska jag ringa ett samtal. Baraföratt. Det är så häftiga att höra vad folk säger 🙂
Annieverse 
Haha! Skrattade gott men förstår precis varför du inte tänk på detta innan! Men tur att du nu HÖR vad folk säger igen!
Ja, det känns som en helt ny värld att HÖRA vad folk gaggar om 😉
Och härligt att inse att det inte är hörseln som sviktar…! 😉
Hihi, nej precis, än är jag inte gammal och stendöv 😉
Been there, done that! Jag tycker inte att skyddsplast ska vara genomskinlig utan mitt förslag är att den är rosafärgad så att man VET att det finns skyddsplats på de tekniska maniker man köper!
Ingrid!!! Här har du helt klart en strålande affärsidé 😉
”Klanta”(Klant-fia)håller med. Sånt är lätt hänt och händer oss alla – fast vi berättar det inte alltid… 🙂
En tidigare kursare skulle inte ha hållit med om skyddsfilmernas ”faror”. Han älskade dem och hade dem på allt – vår förundran till trots… 🙂
Monica: hehe, jag är lite exhibitionist…
Jaja, somliga gillar silvertejp, andra föredrar skyddsfilm 😉
*fnissar*
*fnissar också*
Det låter precis som något jag också skulle lyckas göra. 🙂
Det känns skönt att höra…
Hihi! Ja, tänk så det kan gå! Fast jag tycker ändå att tekniska prylar OFTA är ganska ologiska. Bra att du nu kan höra vad den i andra änden säger 🙂
Hur gick det med översvämningen på gästtoan? Inte kul att råka ut för något sådant när man ska åka tvärs över halva jordklotet samma dag. fast typiskt. Riktigt typiskt.
Gästtoan ja…jo, jag lyckades ju stänga av huvudkranen…och sedan slumpade det sig så lyckligt att Unga Fröken Inneboende anlände dagen efter vi hade åkt, så hon fixade VVS-reparatör – denne konstaterade att toan ej kunde repareras (den var från 1970 så jag är inte förvånad) – nu har vi en ny fin toa istället 🙂
*asgrav*
Jag bävar för den dagen jag måste uppgradera till en sån där telefon. Fast förr eller senare är det dags; min chef har ju hunnit med 4 telefoner under samma tid som jag haft min.
Hehe Peter, snart är det din dags att våndas över smartfånerier, vänta bara 😉
Hah, skönt att jag inte är den enda som råkar för sådana saker.. 😉
men bättre sent än aldrig va?
Haydee: absolut 😉