Vem står på tur?

16 Nov

Det är som om någon har lagt en förbannelse över mina jular”, sa 12-åringen dystert för några dagar sedan. Och jag håller med henne.

Som vanligt ska vi åka hem till Sverige i jul. Och vi har sett fram emot det, mycket.

Men i onsdags kom telefonsamtalet som förändrade saker och ting. Det var min man som ringde mig. Han hade nyss talat med sin pappas bästa kompis hemma i Sverige. Som hade berättat att hans pappa var död.

De hade varit ute och promenerat tillsammans. Svärfar fick en hjärtinfarkt, föll ihop och dog. Inte mycket mer än 70 år fyllda.

Jag är så otroligt trött på det här döendet, ska ni veta. 2006, på våren, dog min mamma. Ett par dagar innan vi skulle hem till Sverige (vid bodde i Seoul då) för att fira jul samma år dog min pappa. Som ni nog kan gissa blev den julen väldigt….annorlunda.
Och så förra året. Då dog min svärmor. Ännu tommare blev den julen.

Och nu.

Min dotter har nu inga far- och morföräldrar kvar. Och det kommer att bli väldigt märkbart vid juletid, eftersom vi alltid brukade fira julen tillsammans, allihopa.

Jag vet inte, det här döendet. Det kryper in en kyla in i mig. Färgerna i tillvaron försvinner. Grått blir det.

Samtidigt kommer känslor som inte är så trevliga. Jag är arg på de döda. Framför allt på mina svärföräldrar. Herregud, de var ju inte mycket mer än 70. Vad är det för djävla sätt att gå och dö då? Vuxna människor! Ni kunde väl för f-n skärpt till er lite. Motionerat lite mer. Ätit mer grönsaker. Eller nåt. Det kanske hade hjälpt.

Sen finns det en fundering inom mig som är ännu otrevligare. Det är när jag iskallt tänker ”Jaha, då har vi betat av den äldre generationen då. Okej. Men det finns inget som säger att det är slut på döendet på ett tag nu. Det kan lika gärna fortsätta – idag, imorgon, om en vecka, om en månad. Kanske om ett år. Vem blir det då? Min man? Jag själv? Vår dotter? Hur länge har vi kvar tillsammans?”

Iskallt tänker jag denna tanke. Om och om igen.

Advertisements

18 svar to “Vem står på tur?”

  1. Selma tisdag, 16 november , 2010 den 7:46 f m #

    Så bedrövligt, stackars, stackars ni.

    • annieverse tisdag, 16 november , 2010 den 9:11 f m #

      Ja, det känns väldigt tungt.

  2. Monica tisdag, 16 november , 2010 den 8:08 f m #

    Jag känner så med er. Det har verkligen varit tuffa år. Din reaktion att bli arg på de döda är en del i sorgearbetet, så säger i alla fall de som ”vet”.
    Ingen av oss vet hur länge vi eller andra lever… Det står i stjärnorna och verkar ibland smått orättvist bestämt någon annanstans och varken i livsstil eller något annat.
    Hoppas innerligt att du skall hitta rätt bland tankarna.

    Varm kram

    • annieverse tisdag, 16 november , 2010 den 9:12 f m #

      Jo, jag är nog inte ensam om att bli ilsken i en sådan här situation, har jag förstått.

  3. h tisdag, 16 november , 2010 den 8:50 f m #

    Styrkekramar till dig! Var och en har vi vårt eget sätt att sörja och sorgen har olika faser. Livet är tufft emellanåt. Men det finns också glädjeämnen.

    I svåra stunder söker jag tröst i följande text:
    ”Men varken Gud eller Buddha eller någon andlig ledare eller tradition garanterar eller förespråkar ett liv fritt från lidande. Andliga lärare säger att vi kan växa genom smärtsamma upplevelser som alla rymmer en andlig lärdom.”
    (Caroline Myss).

    Hoppas du snart kan njuta av det du har och låta tacksamheten övervinna rädslan för att förlora dina kära.

    • annieverse tisdag, 16 november , 2010 den 9:14 f m #

      Tack h, det var tänkvärda ord!
      Jo, jag vet ju att jag måste jobba med att övervinna rädslan. Annars blir ju livet outhärdligt. Tror det känns enklare när jag fått lite distans på det hela.

  4. Brysselkakan tisdag, 16 november , 2010 den 8:59 f m #

    Usch… lider med er… ni har verkligen fått er beskärda del av döden så det räcker och blir över… Nu får det vara NOG.

    Förstår oxå att du är arg, men som Monica skriver, det är normalt att känna så och nog oxå rätt sunt.

    Hoppas ändå ni kan få en bra jul i Sverige, att det ändå finns stunder av glädje mitt i all sorg.

    • annieverse tisdag, 16 november , 2010 den 9:15 f m #

      Tja, jul blir det ju oavsett – och egentligen älskar jag julen. Kommer säkert att glädjas åt adventsljusstakar, sill, skinka och annat trevligt även i år.

  5. birgitta tisdag, 16 november , 2010 den 9:52 f m #

    beklagar sorgen, såg i söndags i tidningen att det hänt, så kort tid efter F´s farmor.
    förstår att det blir extra jobbigt såhär före jul när ”man ska vara glad”

  6. Marie tisdag, 16 november , 2010 den 3:05 e m #

    Jag beklagar, jag kan tänka mig att det kommer många jobbiga, hemska, och oväntade tankar då man drabbas av så mycket död på nära håll. Kram på er. Ses imorgon.

  7. Wanda tisdag, 16 november , 2010 den 4:33 e m #

    Ja. Man går här i sin lila värld och plötsligt slår Gud in en spik och man upptäcker (igen och igen) att livet faktiskt inte är evigt…
    Varje dag är en gåva. Det glömmer man lätt bort.

    Kram på er!

    Wanda

  8. Ia tisdag, 16 november , 2010 den 6:12 e m #

    *kram*

  9. Anonym tisdag, 16 november , 2010 den 6:15 e m #

    Inget roligt samtal att få. Alla de andra sorgearbetena rivs upp på nytt. Jag förstår att ni är arga. … . man får skrika också. Hitta ett bra ställe och skriiiiika på. Många energi och måbra kramar till er alla.
    KramKram
    Catrin

  10. Kusin Annika onsdag, 17 november , 2010 den 8:42 e m #

    Skickar kramar till er alla tre. Förstår att det blir en annorlunda jul,helt utan den äldre generationen. Ni får skapa era egna tradioner nu. Ännu så länge har jag bara mist svärmor, för 13 år sedan. Men jag fasar för att mista mina egna föräldrar.. Min faster gick bort för några dagar sedan, 85 år. Far är 81 men pigg ännu. Men man kan inte hålla på att oroa sig,bvem som helst kan ju råka ut för en olycka eller sjukdom när som helst. (Svärmor gick till tandläkaren och kom inte tillbaka..)
    Hoppas ni får en fin jul ialla fall.

  11. Haydee fredag, 19 november , 2010 den 8:45 e m #

    Es tut mir sehr Leid.

    Har läst igenom de andra kommentarerna här ovan och känner att det varit väldigt kloka ord som jag bara kan hålla med om.

    Jag tänker på er i er svåra stund..

  12. Lotta tisdag, 23 november , 2010 den 2:48 e m #

    Och tur är väl det att vi inte vet när det här döendet ska slå till. Men det är lika fruktansvärt varje gång och ofta känns det så orättvist. Det är för unga människor som dör och för friska. I min närhet har jag dessutom fina människor som självvalt långsamt försöker ta sina liv.

    Jag känner väldigt för din familj just nu. Varma kramar skickas från kalla Skåne.

  13. allatalarsvenska torsdag, 25 november , 2010 den 8:15 e m #

    Usch vad tråkigt för er.
    Vi ska fira första julen utan pappa. Det kommer bli… annorlunda.

  14. anne lördag, 27 november , 2010 den 4:29 e m #

    Du får förlåta men du beskriver det hela så… jag kunde inte låta bli att skratta (min ”normala” reaktion i de flesta sammanhang..).

    Du tänker så realistiskt och du är så ärlig. Visst f-n kan man bli arg på folk som ”går och dör” i onödan. Min bästa kompis och hennes man – jag har tappat räkningen på alla de dödsfall de haft i sin familj; gamla för all del men såå många unga människor också! Människor som lämnat små barn efter sig. Begravning på begravning. Då tänker jag att det är tur att vi är en så liten familj med resten av släkten i andra länder, långt borta.

    Jag hoppas att er dotter slipper denna jul-jinxning framöver. Vår dotter är född 11 september och under flera år hända allt möjligt, i världen och hos oss, just på hennes födelsedag. Tack och lov verkar det ha lugnat ner sig på den fronten nu och hon vågar se fram emot sin födelsedag.

    Ni får en annorlunda jul.

    Kram.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: