Arkiv | augusti, 2010

Känsliga tittare varnas

17 Aug

Jag måste erkänna att det inte känns helt rätt att publicera det här inlägget.

Men jag kan inte låta bli. Kanske är jag en förfärlig människa. Men det här är så OUTSTANDING osmakligt att…att….ja, vad ska jag säga?

Titta inte på bilden nedan om ni är jättejättekänsliga. Det här är resultatet av att den pigga naprapaten jag går till i dag har gett min tendinos-drabbade underarm en rejäl omgång medelst tvärmassage.

Alltså, jag har aldrig någonsin sett en sån här jävlajätte-blåtira på en arm. Jag är SÅ fascinerad.

Kalla mig skitäcklig, gör det bara, men jag funderar allvarligt på att ta ett foto på eländet varje dag, för att jämföra händelseutvecklingen och kolorationen. Och naturligtvis publicera här på bloggen, hehe! Egocentrerad, petit moi?!? Nähä!

Okej. Here goes. Är det imponerande eller är det imponerande?

P.S. Men visst är tavlorna i bakgrunden söta? 😉

P.P.S. Eftersom jag tyckte så synd om mig idag var jag tvungen att gå och tröstshoppa en Macbook. Som det kan gå…

Mental packning

17 Aug

Jag har börjat packa nu. I huvudet i alla fall. Och valet av kläder som ska med till Shanghai bereder mig ingen ro.

Nej, nu snackar vi inte problem med att få ihop färgkoordinerade stasser eller något annat hemskt ytligt. Nu gäller det kläder för alla väder.

När vi flyttade till Mumbai förra året – förvissade om att vi skulle bo där i flera år framöver – tyckte vi (läs: jag) det var jättesmart att skicka hem vinterkläderna till Sverige. Vad skulle de i den indiska hettan att göra?!?! Tänk så praktiskt att ha allt på plats i det kylslagna Nord när man anländer hem i juletid! Sagt och gjort.

Hrmmmm ja. Nu blev det ju inte en särskilt lång period i Mumbai trots allt. Och grejen med Shanghai är att det blir vinter där med.

Och jag får på inga vägars vis plats med alla stickade tröjor, dunjackor, vinterkängor och dylikt i resväskan.

Pratade med maken om saken igår (han är redan på plats i Kina). Jag sa ”förstår du hur jag har det, egentligen? Va?!?! Nu måste jag ju ut och shoppa en massa varma kläder i höst!!!”

Svaret jag fick var ett ”ja fy tusan” med ett tonfall som formligen dröp av ironi. Samt en diskret påminnelse om vem som förra året hade kläckt den briljanta idén om hemskick av vinterpersedlar.

Jojo.

Just nu sitter jag och tittar ut genom fönstret. Det småregnar, grannens enorma rönnbärsträd lyser rött. Det börjar bli höst. Och det ska bli så skönt att få leva med fyra årstider igen 🙂

En vecka kvar

15 Aug

Attans vad sommaren har gått fort. När jag kom hit i början av juni kändes det som att vi skulle vara här hur läääääänge som helst.

Och nu. Är det bara en vecka kvar innan dottern och jag lämnar Sverige för Shanghai. Vi åker den 23:e augusti.

Som vanligt känns det lite sorgligt att lämna mitt kära lilla hus igen. Men. Det brukar ju stå kvar tills nästa gång jag kommer.

Och jag ser fram emot Shanghai. Det ska bli spännande att lära känna denna stad. Besöket där i våras gav verkligen mersmak.

En viktig sak återstår att göra innan jag lämnar Sverige. Och det är naturligtvis att skicka in mitt romanmanus till några förlag. Just nu ligger ett antal bastanta högar med manusexemplar på skrivbordet. 260 sidor (dvs ett manus) blir rätt mycket i utskrivet skick, duger nästan att styrketräna med faktiskt 😉

Sitter just nu och finslipar följebreven som ska med buntarna. Och sen måste jag ut och leta vadderade kuvert som är stora nog. 

”Men varför mejlar du inte in manuset istället?”, kanske någon undrar. Svaret är att förlagen inte tar emot manus per e-post. Jag vet inte varför. Men kan gissa att de vill spara på sina utskriftskostnader, och det kan jag i och för sig förstå. De får ju in drivor med obeställda manus (likt mitt…hrmmm….) och vem gitter sitta och läsa alla dem på skärm? För jag tror faktiskt att de manus som kommer in faktiskt läses, även om jag inte tror att alla läses från början till slut.

Nåväl. På den vägen är det.

%d bloggare gillar detta: