Jag måste erkänna att det inte känns helt rätt att publicera det här inlägget.
Men jag kan inte låta bli. Kanske är jag en förfärlig människa. Men det här är så OUTSTANDING osmakligt att…att….ja, vad ska jag säga?
Titta inte på bilden nedan om ni är jättejättekänsliga. Det här är resultatet av att den pigga naprapaten jag går till i dag har gett min tendinos-drabbade underarm en rejäl omgång medelst tvärmassage.
Alltså, jag har aldrig någonsin sett en sån här jävlajätte-blåtira på en arm. Jag är SÅ fascinerad.
Kalla mig skitäcklig, gör det bara, men jag funderar allvarligt på att ta ett foto på eländet varje dag, för att jämföra händelseutvecklingen och kolorationen. Och naturligtvis publicera här på bloggen, hehe! Egocentrerad, petit moi?!? Nähä!
Okej. Here goes. Är det imponerande eller är det imponerande?
P.S. Men visst är tavlorna i bakgrunden söta? 😉
P.P.S. Eftersom jag tyckte så synd om mig idag var jag tvungen att gå och tröstshoppa en Macbook. Som det kan gå…
Men.
Ska det verkligen resultera i något sådant? Det är ju blodutgjutelser!
anne: naprapaten varnade mig för att jag skulle se just sån här ut i några dagar. Jag har gått med den här skadan obehandlad i flera månader, och tanken är att framkalla inflammation som ska få fart på läkningsprocessen (i kombination med sjukgymnastiska övningar). Tja, inte vet jag, men det finns inte många behandlingsmetoder att välja på för sånt här, så det är ju värt att testa.
Hmm låter som en suspekt variant…..
Men jag hade säkert gjort det samma ,vid vissa lägen provar man vad som helst eller?
carina: nej precis, när inget annat hjälper….så tänker man ”ont ska med ont fördrivas”, typ…
Ojsan hoppsan! Det där ser minst sagt farligt ut! Hoppas det får avsedd effekt.
Undras vilket som är värst… blodiglar, åderlåtning eller din behandling??? 🙂
Får jag lite diskret tipsa om en långärmad tröja de närmaste dagarna 🙂
Nämen det måste väl vara bättre med kortarmat, så att folk tycker synd om mig?!?!
OMG! Gör det ont eller är det bara lila?
Det är ömt om jag tar på det. Som ett blåmärke, typ.
Du har då fått färg denna sommar! Bästa tröstshoppingen måste det ha varit.
Ja, det blev inte mycket solbadande i år för min del, men jag tycker ändå jag fått till det i viss mån.
Tröstshoppingen var underbar 🙂
Ähum….som sagt, gå till första bästa oriental doktor i Shanghai så skall du nog se att han fixar din arm medelst nålar, värme och kuckelimuck medicin. I annat fall ta en biljett till Seoul, ”min” Dr Ahn är en huggare på tendonit..
Jenny: jag är faktiskt verkligen sugen på att testa!
Det var det mest fruktansvärda!
Ja, inte är det charmerande, inte.
Snyggt! Du är en färgglad person!!
Vill du ta ner nyanserna lite snabbare finns det två alternativ.
1. Apotekets Hurodoid-salva= Blodigelsalivextrakt. funkar bra
2. Arnika tinktur. Hälsokost. Dutta på med en fuktad o urkramad vaddtuss flera ggr om dagen. Funkar också.
Annars får du sprida glädje med blåmärket och din man smyga efter väggarna…
Gunilla: hehe, tack för att du vände eländet till något positivt! Och tack för tipsen, jag får säkert nya blåmärken jag kanske inte vill skylta med (stackars min man annars…). Den här räliga armkolorationen har faktiskt nästan försvunnit…