Smått rastlös

4 Aug

Nu börjar jag bli lite rastlös. Tycker att jag har gjort de flesta förberedelserna här inför resan på fredag. Gjort i ordning i trädgården, klippt häcken, rensat i förråden….och nu i eftermiddag går sista lasset till återvinningscentralen, jag skulle väl kunna rensa ännu mer, men jag orkar bara inte. Personalen där börjar nog känna igen mig…”nu kommer hon med den tyskregistrerade bilen igen, hon som jämt ska fråga i vilken container hon ska slänga varenda pinal, pust”.  Ja, jag ÄR så noga, vet ni. Får man slänga trägrejer med en och annan spik i containern för trä? Hur är det med uttjänta vispar som innehåller både plast och metall? Und so weiter…

Från Indien rapporterar maken att vår container med bohaget fortfarande sitter i tullen. Han har någon förhoppning om att få ut grejerna i denna vecka, innan dottern och jag anländer, men jag skulle inte sätta pengar på det. Fast jag hade ju gärna velat att det bleve så. Så får han dirigera flyttgubbar istället för jag!

Nästa vecka har vi redan en del grejer på programmet. På måndag ska dottern till skolan för ett ”pre-test” av var hon ligger till i fråga om bl.a. matte och engelska. Alla nya elever får genomgå det här, så att man ska kunna se om de behöver extra hjälp med något i början. Tycker jag är bra.

På onsdagsförmiddagen är det introduktionsdag på skolan för nya elever plus föräldrar. Och på torsdag kör skolan igång på riktigt. Helst ska vi dessförinnan hinna med att registrera oss hos myndigheterna. Enligt min man är det något i hästväg av krånglighet, och det är därför en representant från relocation-företaget ska följa med och se till att vi hamnar vid rätt disk och fyller i rätt papper och tar de stämplade pappren till någon annan disk där….blablabla. Indisk byråkrati i sin prydno!

Med tanke på det här vore det som sagt bra om flyttgubbarna har kunnat företa inflyttningen i denna vecka. Men blir det inte så löser det sig med, och själva får vi väl husera på något hotell i väntan våra aggremanger.

Nu ska jag iväg till återvinningen, och sedan till affären för inköp av livsnödvändiga saker såsom torrjäst (brödbakningen!!!), pulversåser (inte utan min pulverbearniase, tack!) och kakao. Sistnämnda ska inte till Indien, den ska användas för att baka kladdkaka till några kompisar som kommer på fika i morgon eftermiddag.

Advertisements

7 svar to “Smått rastlös”

  1. Monica tisdag, 4 augusti , 2009 den 12:14 e m #

    Låter som om du har stenkoll!Och så sant… inte oroa sig för det man inte kan påverka. Funkar inte flytten så får det bli hotell… säger hon som har gulddiplom i att oroa sig! 🙂

  2. h tisdag, 4 augusti , 2009 den 1:26 e m #

    Läser ditt inlägg med ett stort igenkännande leende. Det är så … ja … Indien … organiserat kaos 😉

  3. Elisabeth tisdag, 4 augusti , 2009 den 3:11 e m #

    Förstår rastlösheten! På tal om engelska (och svenska); är dessa språk jämbördiga för din dotter, eller är något av dem starkare? I vilket fall som helst måste det verkligen vara en otroligt bra tillgång för framtiden att gå i skola på ett annat språk än svenska. Inte lätt alla gånger, antar jag i alla fall, men i det långa loppet kan det inte vara annat än väldigt bra.

  4. Tanten tisdag, 4 augusti , 2009 den 5:15 e m #

    Visst är det konstigt men när man är på väg blir man rastlös. Är man liks på väg så är man och är man klar så är man.

  5. annieverse onsdag, 5 augusti , 2009 den 7:57 e m #

    Moncia: stenkoll vet jag inte, men jag är inte helt ute i det blå i alla fall…alltid något!

    h: haha, organiserat kaos…jojo, problemet är väl att vi från väst inte har en aning om HUR kaoset är organiserat…det är väl det som gör oss frustrerade!

    Elisabeth: när det gäller tal är min dotter bäst på svenska – flytet och ordförrådet är strålande. Hon tycker dock det är enklare att läsa och skriva på engelska. Inte så konstigt, hon har ju aldrig gått i svensk skola.

    Tanten: jag kunde inte sagt det bättre själv 😉

  6. Jenny onsdag, 5 augusti , 2009 den 9:33 e m #

    Lycka till med flytt och allting, jag tror det kommer vara rena rama crazv-daisy erfarenheten att få bo i Indien. Om inte annat så är det ju fantastiskt att få komma till ett land som för en välkammad svensk är ännu mer outrageous än Korea, för det tror jag att det kommer vara. Tänk vad många galna saker du kommer få se/höra/uppleva. Håll i hatten!!

  7. anne torsdag, 6 augusti , 2009 den 10:24 f m #

    När jag och minns chef var till indiska ambassaden för visum förra året, så konstaterade mannen i luckan omgående att vi saknade ett brev från oss själva att vi godkände vår resa till indien. Med lyfta ögonbryn frågade jag honom vad vi skulle skriva i detta brev och han svarade:

    -Gå till ditt kontor på andra sidan gatan. Sen kan du bara skriva blablabla!

    -Blablabla? frågade vi.

    -Jaja! fick vi till svar samtidigt som han skickade våra papper genom det lilla hålet i glasväggen.

    Så jag känner igen detta blablabla du skriver.;)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: