Skärp till er, jämrans våp

25 Jul

Jag har extremt svårt för kvinnor som koketterar med sina okunskaper. Något jag understundom ofta stöter på inom datorområdet.

”Nej men DET kan inte jag, jag har aldrig sysslat med datorer. Sånt får gubben sköta.”

Och så fnissar de lite. Tvi vale.

Nu snackar vi inte programmering eller något annat avancerat. Det kan röra så enkla grejer som att skicka e-post. Eller att googla.

Sen visar det sig att ”gubben”  faktiskt kanske inte heller kan. Men inte f-n skulle han kokettera med det. Han skulle försöka tills han fick ett nervsammanbrott. Eller slet ut allt sitt hår (om han fortfarande hade något). Han skulle skylla ifrån sig om det inte funkade. Jaja. NÅGOT skulle han göra i alla fall.

Förutom att fnissa och fladdra med ögonfransarna. Och framhärda i att man absoluuut inte kan. Man kan inte ens försöka.

Jamen kom igen kvinns. Vad vinner ni på att framställa er själva som hjälplösa våp?

Losers.

20 svar to “Skärp till er, jämrans våp”

  1. Haydee lördag, 25 juli , 2009 den 2:20 e m #

    Bra skrivet! 🙂

  2. Elisabeth lördag, 25 juli , 2009 den 5:00 e m #

    Så sant som det var sagt! Som tjejer som påstår sig inte kunna sätta ihop Ikea-möbler t.ex. Alltså, nog för att det kan krångla ibland (främst för att Ikea missat att borra ett hål eller skicka med en nödvändigt skruv eller liknande), men hur svårt kan det vara att läsa innantill på instruktionsbladet?

  3. Monica lördag, 25 juli , 2009 den 5:18 e m #

    Vad de vinner? De lika dumma männen blir himla nöjda! Kaka söker maka????

  4. Cicci lördag, 25 juli , 2009 den 6:14 e m #

    Jag sätter ihop en Billy-bokhylla snabbare än min kära make hinner hitta skruvdragaren i verktygslådan. Jag byter lampor på bilen, ser till att det finns olja och spolarvätska, fixar dator- och TVstrul etc (något som min tålamodslösa man outsourcat till mig). Jag är den som kan packningslogistik när vi far på semester – män hävdar ju att de är mer logiska än kvinnor. Fast jag ligger nog i lä mot mina barn när det gäller datorer…

    Min familj är nog undantaget som bekräftar regeln!

    När jag bodde på studentkorridor var jag under 2 månaders tid ensam tjej och de 11 (elva) killarna, varav 5 pluggade på teknis, kom till mig för att låna verktyg till att fixa sina cyklar…

  5. anne lördag, 25 juli , 2009 den 6:18 e m #

    Men vad är det för hjälplösa våp du stött på? årgång 1927 ungefär…?

  6. annieverse lördag, 25 juli , 2009 den 6:28 e m #

    Haydee: tack =)

    Elisabeth: men Ikea-möbler!!! Hur svårt kan DET vara?!?!

    Monica: ja…det är ju en teori förstås…

    Cicci: att du är en rekorderlig människa med koll på läget har jag ju aldrig en sekund betvivlat 😉 Haha, de hjälplösa korridorkillarna, kan se det för min inre syn…
    Lyckligtvis är ju nästan alla tjejer jag känner INTE som de som jag beskriver. Men en och annan ”hjälplös varelse” har jag stött på, och jag blir alldeles matt…

    anne: nänänä! Årgång 1940 till 1967, för att vara exakt! Skrämmande men sant…

  7. Jenny lördag, 25 juli , 2009 den 7:22 e m #

    patetiskt förvisso, men den manliga motsvarigheten finns också och består i att skrävla över div traditionellt kvinnliga sysslor som vissa prakt-tragiska exemplar av manlig ynkedom påstår sig inte kunna- stryka, sy, laga mat etc. De finns de med-lika förvånande som förfärande. Undertecknad sköter såväl IKEA montering som cykelreparationerna i hemmet,men min man är en huggare på att städa badrum!

  8. Gunilla lördag, 25 juli , 2009 den 8:54 e m #

    Jag tror det helt enkelt är lathet! Det är mycket enklare låta nån annan göra skitjobben.. och män är i allmänhet snälla varelser som gärna hjälper till.

  9. Wanda lördag, 25 juli , 2009 den 11:40 e m #

    Man lär sig när man vågar prova. 😉

  10. Herta söndag, 26 juli , 2009 den 8:01 f m #

    Jag tycker att det handlar om mer än så. Det finns de som använder sig av ”det har jag aldrig varit med om, det är nytt för mej” osv fast de mycket väl vet hur man gör men använder sig av sin kvinnlighet (tror de)..

    Det trista är att vissa män verkar gilla detta. Då får de vara lite beskyddande och hjälpsamma.

  11. Moböjs söndag, 26 juli , 2009 den 8:05 f m #

    Ha, ha…jösses, nu har nån fått igång dig big time. Men jag håller med dig. [Men är dock lite våpig i smyg mellan varven] 😉

  12. Brigitta söndag, 26 juli , 2009 den 10:24 f m #

    Japp! Håller med ! Skärpning tjejer!
    Som någon anna sa finns ju motsvarigheten att mannen inte kan städa så att det blir rent, fixa mat osv… men det genomskådar man ju lätt som trick att ”få slippa”… eller ?

  13. eva tisdag, 28 juli , 2009 den 5:55 e m #

    håller absolut med. Men det jag hatar mest är när folk säger: lilla mig.
    ”Är det till lilla mig?”
    eller:
    ”nämen inte kan lilla jag fixa det där…”

    Ungefär som att säga att man inte förtjänar plats här på jorden. Och fan i mig om jag inte håller med litegrann. 😉

  14. allatalarsvenska onsdag, 29 juli , 2009 den 12:36 e m #

    Det är ännu värre när det handlar om ekonomi. Kvinnor som låter maken ta hand om allt som har med pengar att göra ”för det är ju så svårt”. En person i min närhet visste knappt vad hon själv tjänade och absolut inte vilka utgifter de hade. Det blev kris och panik när hennes man lämnade henne…

  15. Peter Harold torsdag, 30 juli , 2009 den 7:40 f m #

    Sorry, jag har haft en hel del manliga våp på min arbetsplats. Man tror inte att de finns, men det gör de. Fast de kallas för dataanalfabeter istället för våp… 😉

  16. annieverse lördag, 1 augusti , 2009 den 8:48 f m #

    Jenny: jamenvisst, du har rätt, DEN manliga motsvarigheten finns naturligtvis, och är precis lika kräkframkallande!

    Gunilla: det är vad jag misstänker, ja…

    Wanda: exakt 😉

    Moböjs: tyvärr inte ”någon” utan ”några”!!!

    Birgitta: just det, jag tror också på trick-teorin…

    eva: ja fy, där sa du något! Precis som när man döper sin blogg till ”min lilla blogg”…

    allatalarsvenska: ja, det kan vara exakt samma sak med ekonomin!

    Peter: där ser man! Vilket låter värst egentligen, dataanalfabeter eller våp? Hmmm…

  17. carina lördag, 1 augusti , 2009 den 7:27 e m #

    Skrattar riktigt gott, känner igen hela grejen!
    Det handlar om att våga prova och att inte gömma sig bakom att jag ”fattar” nada.

  18. Cicci söndag, 2 augusti , 2009 den 5:42 e m #

    Sonen är en som tvekar in i det längsta när det gäller att prova något som är lite våghalsigt (som att bada i havet och åka en lång vattenrutschbana), men när man gett honom en liten ”knuff” kan man inte få honom därifrån på länge. Idag tog vi ett dopp i ett vågigt Öresund och han fick bäras ut men han ville ändå inte bli blöt så jag satte mig ned i vattnet med honom i famnen… Sen var det kul!

  19. Jen fredag, 7 augusti , 2009 den 8:50 e m #

    Min mamma har en väninna som inte tror sig om mycket. När mamma berättade att hon älskar korsord, frågade väninnan -”Jasså, löser du korsord, men då hjälper väl din karl dig?”
    Vad är det som säger att en karl skulle vara bättre på korsord?

  20. annieverse söndag, 9 augusti , 2009 den 5:01 f m #

    carina: ju mer jag tänker på det, desto mer undrar jag om det inte handlar mer om lathet än att man inte vågar?

    Cicci: ja, man måste våga! Och ibland behövs väl en puff i rumpan…

    Jen: nej men HERREGUD! Det var nog det värsta jag har hört på det här området…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: