Mot Vilnius

Dagarna på Jylland var härliga, smörrebröd och fiskefrikadeller och öl och bad i havet, där vi såg både tumlare och krabbor, minsann! Krabborna var små och söta, och de gillade att pilla på makens ben. ”Det är säkert för att mina likbleka ben ser ut som döda jättefiskar”, konstaterade han.

Nu är det tvätt som gäller, och sen packar vi om, i morgon bitti påbörjas nästa resa, denna gång till Litauen. Vi ska hälsa på kompisar som har sommarstuga på landet någonstans utanför Vilnius. Har aldrig varit där förr, det blir spännande. Det blir lite intensivt med resandet nu, men det blev lite snärjigt att få ihop datum som passade, maken är ju inte här så länge och våra vänner har ju också en del annat i agendan.

Idag när jag var en sväng på stan blev jag – på tal om inget alls – antastad av inte mindre än två glada gossar som ville kränga olika mobilabonnemang till mig. De frågade vilken operatör jag hade och bägge gångerna sa jag ”två faktiskt, Vodafone och Telia”. Då undrade de varför i hela friden jag hade två. Varpå jag förklarade att jag har en telefon med kontantkort i Sverige och ett abonnemang i – Indien. Eftersom jag ska flytta dit. Oj, vad de blev paffa! Jag undrar om de tror att denna förklaring är en väldigt fantasifull undanmanöver från min sida, eller om de tror mig på orden. Den ene fnissade bara lite och sa ”oj hoppsan, jahaja, ha en bra dag då” och den andra tänkte till ett tag och sa sen ”hrmmmm…öhhh….jahaja…jamen det låter ju som det är en bra lösning för dig”. Jag tycker faktiskt det är jättekul att bli påhoppad av mobilabonnemang-människor och dra min lilla story. Det hände mig ett antal gånger här hemma när vi bodde i Seoul också.

Ja då får jag väl hasa mig upp ur soffan och köra lite tvättmaskin då. Hej och hå.