Arkiv | december, 2008

Julfeeling

9 Dec

Har haft en väldigt julig helg med besök från Sverige, som vi drog med på tysk julmarknad…mycket stämningsfullt blev det, och mycket Glühwein också, för den delen! Min favorit var förresten Glühwein med Amaretto i. Sjuuuuuuukt mumsigt!

Känner The Christmas Spirit flöda, så här bjuds ni på ett litet bildspel.

[rockyou id=128335813&w=500&h=375]

För helvete! Vi glömde Niklas!!!

5 Dec

Jävlarjävlarjävlar!

I morgon är det den 6 december, och då firas Sankt Nikolaus-dagen här i Tyskland. På kvällen den 5 december ska tyska kids sätta ut en stövel vid ytterdörren – när de vaknat på morgonen har ”Nicke” varit där och fyllt den med godis och presenter.

Hur svenska vi än må vara i vår familj har dottern fått nys om det här med Sankt Nikolaus. Så när hon kom hem från skolan idag sa hon: ”mamma, det är lika bra att jag sätter ut en av mina stövlar redan nu, för det kan ju hända att den där Sankt Niklas kommer och lägger nåt i den i natt”.

Shit. Dubbelshit. Barnets mamma har inte haft St. Niklas i åtanke det minsta.

Följaktligen blir det paniksamtal med maken, på väg hem från jobbet: ”Är du snäll och köper godis på vägen hem från jobbet, det är Niklas-dagen i morgon och din dotter yrar om att sätta ut sin stövel”.

(Maken:) ”Va?!?! Men herregud, hon är tio år! Hon fattar väl att det inte finns nån Niklas, lika lite som det finns nån jultomte! ”

(Annieverse:) ”Nej, det gör hon INTE. Inte det minsta. Nu är du så snäll och köper godis!!! ”

Sen erkänner maken att han, strax före midnatt igår, från vårt köksfönster såg vår tyska grannfru, i sitt anletes svett stå och packa in XXXX småpresenter till sina fyra telningar. Och därpå följer en animerad diskussion oss emellan, på temat  vad i hela friden det kan bero på att vår dotter verkligen tror på St. Niklas. Min man sätter en peng på att det är hennes tyska polare på skolan som har fördärvat henne, jag själv sätter en slant på att det är hennes tysklärare. Hursomhelst. Vi enas om stövelkräket måste fyllas. Min man åtar sig att köpa godis på vägen hem, jag åtar mig att ”dammsuga” hemmet, på jakt efter adekvata småpresenter.

Till slut är ”mission accomplished”. Barnets far kommer hem med godis och jag har hittat småpresenter. Badskum i portionsförpackningar och berlocker att göra smycken med (dottern i fråga har nämligen smittats av min smyckestillverkningsentusiasm).

Puh. Årets Niklas-dag är räddad. Förhoppningsvis har vi lärt oss en läxa, utifall vi nästa år är kvar i Tyskland, och utifall dottern då fortfarande sätter sitt hopp till St. Nikolaus. Helt omöjligt är det inte.

Örrrrk

5 Dec

schokomuseum6

Men ÄR inte det här lite äckligt? Vem i hela friden vill tugga choklad i denna form?

Okej, till nöds kan jag väl smälla i mig vit och mörk choklad i form av ett par glasögon. Men inte ger jag mig på att snaska upp en hörapparat och en……örrrrk….lösgom!

Den som kreerade denna ”Seniorenteller” (seniortallrik) kan inte ha varit vid sina sinnens fulla bruk. Finns på chokladmuséet i Köln. Jag har god lust att ringa dit och kolla försäljningsstatistiken.

Lite mindre aj…

4 Dec

Jaha, då har jag varit hos tandis. Och han var så snäll så. Men inte fasen blev jag glad när han konstaterade att jag hade en inflammerad nerv och sa att ”jäpp, det är bara att ta bort den”. När jag därpå såg ut som om jag snabbt ville krypa ur stolen och kasta mig ut genom fönstret log han så rart och sa ”ingen fara, jag bedövar rejält”.

Ehhhhhh…..

The rest of the story var ett under av den så omtalade tyska effektiviteten (som jag dock i flera andra sammanhang hävdar är en myt, speciellt när det gäller tysk byråkrati, men mer om det i något annat sammanhang). Ruck-zuck, bedövning, borr och några andra läbbiga verktyg, det var över på en halvtimme. Goodbye lilla nerv, din saga är nu all.

Återbesök om en vecka för nån slags efterjustering. Jahaja.

När jag lullat ut till receptionen, beredd på att få en faktura, visade det sig att jag inte skulle ha någon. Tydligtvis är det precis som när man går till läkaren här i Tyskland – man betalar till sin allmänna sjukförsäkring (precis som i Sverige), därutöver betalar man 10 euro för varje kvartal man uppsöker vård – sen är det gratis. Ha! Inte illa pinkat!

Som bonus fick jag med en värktablett med mig hem. Schysst.

Aj!

3 Dec

Fanfanfan. Det har känts lite ”konstigt” i en tand de senaste dagarna, och nu har det ”konstiga” utvecklats till tandvärk. En tandvärk som gör att till och med en tandläkarskraj mänska som jag inser att jag måste ringa och boka tid.

Jag var hos min superdupersnälla tandis i Sverige i somras, då frågade han mig om jag kände något i just den här tanden, som han lagat tidigare. Det gjorde jag inte. ”Det var skönt det, kanske blir det problem med den längre fram, men det behöver inte bli det”, sa han då.

Nu HAR det blivit det. Och jag är tvungen att gå till en tysk tandis som jag inte känner. Shit!!! Men objektivt sett ska jag vara glad och tacksam, jag har fått tid redan i morgon.

Det var lite lustigt när jag ringde till tandläkarmottagningen. Jag sa mitt namn och mitt ärende. Och damen i receptionen kontrade direkt med ”jaså är det F:s mamma!”. Vilken koll! Jag har bara varit där med nämnda F två gånger… 

Hur som helst: wish me luck…

%d bloggare gillar detta: