Arkiv | december, 2008

Lite mindre aj…

4 Dec

Jaha, då har jag varit hos tandis. Och han var så snäll så. Men inte fasen blev jag glad när han konstaterade att jag hade en inflammerad nerv och sa att ”jäpp, det är bara att ta bort den”. När jag därpå såg ut som om jag snabbt ville krypa ur stolen och kasta mig ut genom fönstret log han så rart och sa ”ingen fara, jag bedövar rejält”.

Ehhhhhh…..

The rest of the story var ett under av den så omtalade tyska effektiviteten (som jag dock i flera andra sammanhang hävdar är en myt, speciellt när det gäller tysk byråkrati, men mer om det i något annat sammanhang). Ruck-zuck, bedövning, borr och några andra läbbiga verktyg, det var över på en halvtimme. Goodbye lilla nerv, din saga är nu all.

Återbesök om en vecka för nån slags efterjustering. Jahaja.

När jag lullat ut till receptionen, beredd på att få en faktura, visade det sig att jag inte skulle ha någon. Tydligtvis är det precis som när man går till läkaren här i Tyskland – man betalar till sin allmänna sjukförsäkring (precis som i Sverige), därutöver betalar man 10 euro för varje kvartal man uppsöker vård – sen är det gratis. Ha! Inte illa pinkat!

Som bonus fick jag med en värktablett med mig hem. Schysst.

Aj!

3 Dec

Fanfanfan. Det har känts lite ”konstigt” i en tand de senaste dagarna, och nu har det ”konstiga” utvecklats till tandvärk. En tandvärk som gör att till och med en tandläkarskraj mänska som jag inser att jag måste ringa och boka tid.

Jag var hos min superdupersnälla tandis i Sverige i somras, då frågade han mig om jag kände något i just den här tanden, som han lagat tidigare. Det gjorde jag inte. ”Det var skönt det, kanske blir det problem med den längre fram, men det behöver inte bli det”, sa han då.

Nu HAR det blivit det. Och jag är tvungen att gå till en tysk tandis som jag inte känner. Shit!!! Men objektivt sett ska jag vara glad och tacksam, jag har fått tid redan i morgon.

Det var lite lustigt när jag ringde till tandläkarmottagningen. Jag sa mitt namn och mitt ärende. Och damen i receptionen kontrade direkt med ”jaså är det F:s mamma!”. Vilken koll! Jag har bara varit där med nämnda F två gånger… 

Hur som helst: wish me luck…

%d bloggare gillar detta: