Pysseldag med renoveringstankar

”Nu kommer sommaren” har diverse löpsedlar vrålat ut de senaste dagarna, och inte vet jag om det stämmer, men igår var det soligt och fint här i södra Skåne, och idag verkar också bli en fin dag.
Nioåringen och jag har varit igång på full speed nästan hela tiden sen vi kom till Sverige strax före midsommar, så idag har jag bestämt att vi ska ha en lugn hemmadag. Jag ska fylla plaskpoolen med vatten, så kan hon plaska runt i den mellan varven, och själv ska jag alternera mellan ogräsrensning och solbrännepåfyllning i däckstolen.

I kväll kommer maken hem från Dalarna, och nu under veckan har jag tänkt mig att vi ska grunna över vad tusan vi ska göra med badrummet här i radhuset. Det är originalinredning från 1970, och tämligen funktionsdugligt är det fortfarande, men varken praktiskt eller lättskött och tämligen nerslitet. Jag vet att mamma gärna hade velat göra något åt det; bara någon dag innan hon dog sa hon till mig att ”jag måste säga till din pappa på skarpen att vi ska renovera badrummet!!”. Nu var ju både mamma och pappa ganska sparsamma och gjorde inte mycket med huset utöver det som var absolut nödvändigt, och med det i bakhuvudet har jag förstått att det där med badrummet verkligen var viktigt för henne.

Vi får väl ta mått och skissa och fundera, åka runt och titta på badrumsinredningar och sånt. Själv hallucinerar jag bland annat om sånt där mosaikkakel eller vad det nu heter, ni vet såna där små kakelbitar. Fast det kanske inte är så praktiskt (svårt att hålla rent?). Och tänk vad läckert med en sån där massagedusch med munstycken på olika höjd. Fast det kanske är dyrt. Tja, jag lär nog bli överlycklig bara vi kan skeppa ut det gamla, slitna badkaret (förbannat äckligt att städa under det) och sätta in en rejäl standardduschkabin!