Det var då, det

5 Jan

Vi fortsätter att sortera och rensa här i radhuset. Igår gick vi igenom pappas enorma skrivbord, där det bland annat fanns en mängd gamla fotografier. Såna kan jag sitta och titta på hur länge som helst. Studera kläder, miljöer, miner. Grunna över vad personerna på bilden egentligen tänkte på när de blev avbildade. Om de var ledsna eller glada. Hur livet var. Egentligen den enda typ av minnen som jag som efterlevande absolut inte vill göra mig av med.

Här är två underbara bilder på pappa och hans bröder, tagna på 1920-talet. På den första är pappa bebisen i mitten, på min farmors knä. På den andra står han längst till höger.

Någonstans vet jag att det ska finnas ett kort på pappa som fyraåring, han står utomhus i lagom skitiga lekkläder, rufsigt hår i missklädsam pottklippning, och ståtar med en smågrinig uppsyn. Kan inte hitta den just nu, dock. Men det är roligt att tänka sig att det surmulna och skrynkliga lilla barnet växte upp och blev en seriös karl i statens tjänst, haha!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: