Var finns logiken?

20 Nov

Jag får nog sluta med att lyssna så flitigt på Annika Lantz på radion. Den kvinnan associerar ju hejvilt åt både det ena och andra hållet, och jag tror att det har smittat av sig på mig.

Ett exempel är det här inlägget.

En annan association har jag fått när jag läst Stefan Heyms roman Fem dagar i juni. Den handlar om arbetarupproret i DDR 1953, som utlöstes på grund av DDR-regimens beslut om en kraftig höjning av arbetsnormerna. Romanen utspelas i Östberlin, på det folkägda företaget Merkur. Romanens hjälte, fackföreningsmannen Witte, försöker medla mellan uppretade arbetarna samt fack- och partitoppar. Witte är en ärlig, övertygad kommunist, inte en av de många karriärister som snabbt klättrade uppåt i partiapparaten genom obrottslig lojalitet och medlöperi. Han inser att SED, det statsbärande partiet, i viktiga delar har fjärmat sig ifrån de som de utger sig att tjäna, nämligen arbetarna. Samtidigt ser han en fara i att SED skulle kunna förlora makten, nämligen att det skulle hota DDR:s existens, och därmed också de tyska arbetarnas chans till en bättre, från kapitalismen befriad tillvaro.

Gång på gång i boken försöker fack- och partitopparna övertyga arbetarna om att den kraftiga höjningen av arbetsnormerna är ett måste, som i slutändan kommer att gagna dem. Men arbetarna förstår inte. En höjning av arbetsnormerna ser de som ren utsugning. De arbetar redan så hårt de kan, och sedan DDR:s grundande har deras levnadsstandard knappast blivit bättre, den är betydligt sämre än standarden i väst. En normhöjning gör bara saken ännu värre. Hur kan en arbetarregering komma med ett sådant förslag? Utsugning av arbetarna? Det är ju sånt som kapitalister håller på med. Var finns logiken?

Och just denna fråga – var finns logiken – har fått mig att tänka på ett annat synbart orimligt resonemang, nämligen George Bushs försäkringar om att USA handlar helt rätt i fråga om Irak, att allting bara blir bättre och bättre där, dag för dag. Trots att alla kan se att så inte är fallet.

Hur kan man med en dåres envishet fortsätta hävda något som verkar helt orimligt? Hur kan man vänta sig att folk går på det? Handlar det om prestige, rädsla, övertygelse, dumhet eller något annat? Det tycker jag är en jätteintressant fråga.

Förresten kan jag varmt rekommendera Fem dagar i juni. Finns översatt till svenska, med all säkerhet på ett bibliotek nära dig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: