…av kimchi.
Igår kunde min man inte hålla sig längre, han åkte ner på stan och uppsökte den legendariska Immermannstrasse. Och han kom inte hem tomhänt.
Immermannstrasse förstår ni, det är ”Lilla Tokyo” här i Düsseldorf. Faktum är att Düsseldorf har den största japanska communityn i Tyskland. Det bor cirka 10 000 japaner här i stan. Många av dem jobbar på Toshiba, Toyota, NEC och andra japanska företag. På Immermannstrasse finns en uppsjö japanska restauranger och butiker, allt från mataffärer till bokhandlar.
Även för den koreanska kolonin i stan (inte lika stor som den japanska) är Immermannstrasse poppis; här finns några koreanska restauranger och bl.a. en japansk-koreansk supermarket.
Det var till den affären min man begav sig igår (tipsad av koreansk kollega på jobbet), och han kom hem med en överfull matkasse och solsken i blick.
”Åh. Det var ju som att kliva in på Core Mart på Itaewon. Allt man kan önska sig!”, sa han och packade lyriskt upp koreanskt ris, tre sorters kimchi och lite annat smått och gott.
Så vår lördagsmiddag blev lite multikulti. Lite fusion cooking. Eller, hrmmm, kanske snarare confusion.
En flaska australiensiskt rödvin, fläskkotletter med svampsås, Kartoffelpuffer (påminner om potatisbullar, fast plattare) och kimchi.
Till och med nioåringen åt kimchi med god aptit. Den klassiska, rödpeppriga kinakålsvarianten (nedsköljd med mycket mjölk). Tur var väl det. Med tanke på hur andedräkten ter sig dagen efter.
Idag befinner man sig liksom i Korea när man öppnar vår kylskåpsdörr och tar sig en sniff.
P.S. Som framgår av bilden kom vi inte tomhämta hem från Ikea heller! D.S.
Kommentera