Vilken lättnad!

9 Feb

Usch vad jag är slarvig. Eller tankspridd. Borde ha gett mig själv i nyårslöfte att vara mindre slarvig/tankspridd. Jaja, det får väl bli inför 2007, det.
Har gått omkring en hel dag och gruvat mig för att jag tappat bort mitt bankkort. Igår, när jag kom ner till tunnelbanestationen och skulle dra fram det ur plånboken var det inte där. (Här i Seoul kan man beställa bankkort som även går att använda som betalkort i t-banespärrarna, mycket fiffigt). Jag rotade igenom hela plånboken. Och alla fack i väskan. Och alla fickor. Nada.Det blev till att lösa enkel biljett, och det var ju inte i hela världen, men tanken på att eventuellt ha tappat kortet var inte så lustig. Vid hemkomsten rotade jag igenom den andra väskan jag brukar använda, men där låg inget kort. Letade igenom garderob, skrivbord, allt möjligt, men det gav inget. Usch.

Grejen med mig är att jag kan lägga saker VARSOMHELST utan att tänka närmare på det. Nycklarna ovanpå smörpaketet i kylen, javisst, inga problem. Jag tror problemet bottnar i att jag oftast vill vara en riktigt duktig flicka/effektiv kvinna som håller hur många bollar i luften som helst, men jag når liksom inte ända fram. Därav blir det inte sällan nycklar i kylen, osthyvlar ovanpå badrumsskåpet och sånt. Haha, och sen irriterar jag mig som tusan på min sjuåring, som släpper saker överallt (när man letar efter henne är det bara att följa den snitslade banan…) och KAN FÖR MITT LIV INTE BEGRIPA att ungen inte kan vara lite ordentligare. Humhum, lite eftertankens kranka blekhet kanske vore på sin plats?

Min mamma brukar tjata om att när man tappat något ska man alltid tänka tillbaka på sista gången man hade föremålet i fråga i sin hand. Hmmm…det måste ha varit i måndags, då åkte jag ju t-bana. En solig, faktiskt inte så kall dag var det ja…HÄPP!

Eftersom det varit fint väder hade jag inte tagit dunjackan på mig den dagen, utan en tunnare kappa. Kanske kortet kunde ha hamnat i fickan där…?

Öppnade garderoben. Rotade fram kappan. Alldeles rätt! Kortet låg i kappfickan.

Puh! Och tack för hjälpen mamma!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: