…och så en kul grej som hände när jag var hos doktorn igår:Bäst jag ligger där och blir utkavlad på den elektriska massagebänken ser jag i ögonvrån en blond tjej komma in på mottagningen.
”Nämen vad gör DU här?” får jag ur mig på ren svenska. Det är nämligen en av de andra svenska tjejerna här i stan som tassat in.
”Men hej!” säger hon förvånat när hon får syn på mig. ”Ja, jag fick ryggskott i förra veckan. Du då?”
”Vet inte. Ont i ryggen. Det bara small till. Kanske det är ryggskott?”
Så ligger vi där på varsin bänk och blir elektriskt utkavlade. Fnissar lite. Vilket sammanträffande! Två svenskor i Seoul, på samma ryggmottagning, vid exakt samma tidpunkt. Hur stor är sannolikheten?
Men så blir det ofta här. De flesta svenskar i Seoul bor i ungefär samma område (i likhet med många andra västerlänningar). Ska man ner på affärsgatan för att handla en dag är det rätt ovanligt att man INTE springer på nån annan svensk.
Och eftersom det är relativt få svenskar i Seoul känner naturligtvis alla varandra. Som en liten, gammeldags svensk bondbygemenskap kanske, där alla vet det mesta om varann…fast så långt från Sverige, i en främmande, enorm 12-miljonersstad.
Lite komiskt är det allt.
Annieverse 
Kommentera