Då har jag varit hos farbror doktorn, då. Ja, farbror och farbror, han är nog yngre än jag faktiskt.Nåväl. Han förhörde sig om var jag hade ont, hur ont jag hade och hur länge det hållit på. Samt om jag hade haft ryggproblem tidigare. Sen fotograferade han mig framifrån och profil, matade in digitalbilden i datorn och ut kom en massa intressant information med bilder och diagram och pilar och procentangivelser hit och dit, balanspunkter och en massa annat.
”Din hållning är inget vidare”, sa han. Nä, det måste jag medge att den inte är, det framgår med all önskvärd tydlighet av bilderna. Ryggraden sneddar av till vänster längst ner och jag lutar huvudet för långt framåt, kroppens balanspunkt ligger för långt framåt och snett till vänster. Hej och hå.
”Men din hållning kan du förbättra med ändamålsenlig och säker träning. Fast inget sånt förrän det onda gått över”, sa doktorn.
Sen la han mig på någon slags elektrisk massagebädd, det kändes som piggiga brödkavlar knådade genom ryggen. Inte helt fel när man kommit över första chocken, faktiskt.
Efter detta klämde han och vred på mig, sånt som jag förmodar kiropraktorer gör.
Därefter gav han mig ett stretchingprogram att utföra två gånger dagligen. Samt en ny besökstid, så om två dagar ska jag dit igen.
Gick hem med betydligt lättare steg. Var så glad över att ha gjort något VETTIGT för mig själv! Samtidigt som det känns lite förbjudet…ja skratta ni bara, men ibland tänker jag ungefär så här ”men varför ska jag som har möjlighet att tänka på mig själv göra det, med tanke på att det finns så många här i världen som inte har den möjligheten, det är ju jätteorättvist och hemskt egoistiskt av mig”.
Därtill kommer att jag har en mamma som genomlevt krig, flykt, elände och (på senare tid) även allvarlig sjukdom med devisen ”det är bara att ta sig igenom”. Hon går genom väggar, det finns liksom inga alternativ.
Så varför skulle jag vara sämre?
Å andra sidan…har hon på senare år kommit till insikt om att man dessvärre inte kan ta sig igenom vare sig stroke eller cancer på ren vilja.
Så varför skulle jag vara sämre…?
Annieverse 
Kommentera