Uppseendeväckande

18 Okt

Idag har jag kört mamma till flygplatsen, dags för henne att vända hem igen och hålla koll på alla tusen och en saker hon är engagerad i därhemma. Lite tomt känns det här, men vi ses snart igen, för i år satsar vi på en svensk jul!Och genast är det dags för nästa besök. Två unga svenska killar ska praktisera på min mans arbetsplats i några veckor, och de ska bo hemma hos oss.

Skånepågarna väckte visst uppseende när de äntrade kontoret i Seoul för första gången. Ty de är av den blonda tvåmetersvarianten. Ujujuj, vad lååååånga de är, tycker makens koreanska kolleger. Speciellt en av dem, som har lite komplex för sin längd. Oklart varför, ty han är av normallängd för att vara korean (är 1,70 lite drygt). ”Usch, nu fick jag ännu mer komplex”, anförtrodde han dystert min make vid åsynen av grabbarna.

På tal om längd hävdar min mamma att min dotter kommer att bli längre än jag. ”Det ser man tydligt, så långa ben som flickan har”, hävdar hon bestämt. Så jag har sagt till dottern att när hon blir vuxen kanske hon blir längre än mig, och då kan hon ju klappa mig på huvudet och säga ”hej lilla mamma”.
Det tycker dottern är vansinnigt roligt att föreställa sig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: